Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Prioriterade mål för Skåne

  • Vidareutveckling av ett verkningsfullt förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor.
  • Säkerställa rutiner för tidig upptäckt och förbättrad tillgång till stödinsatser för våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld.
  • Effektivare brottsbekämpning.
  • En stärkt kunskaps- och metodutveckling.

Problembeskrivning

Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av den maktobalans som råder mellan kvinnor och män. Personlig säkerhet och ett liv fritt från våld är mänskliga rättigheter och rätten till den egna kroppen är en avgörande förutsättning för att kunna ha makt och inflytande över sitt eget liv. Såväl FN, EU och WHO lyfter fram mäns våld mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem, och FN:s kvinnokommitté
har riktat kritik mot Sverige gällande bland annat den höga förekomsten av sexuella trakasserier i skol- och arbetsmiljö. Sverige har också fått kritik gällande låga siffror för åtal och fällande domar rörande sexuellt våld.

Det är en allvarlig typ av brottslighet som förekommer i alla samhällsgrupper och har stora konsekvenser
för jämställdheten och för folkhälsan. Våldet tar sig många uttryck och kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt eller ekonomiskt. Att utsättas för våld innebär en ökad risk för olika former av fysisk och psykisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våldsutsatthet innebär också en begränsning av den utsattas liv, självständighet och möjligheter till försörjning. Mäns våld mot kvinnor innebär, vid sidan av stort mänskligt lidande och kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter, också stora samhällsekonomiska kostnader relaterade till ohälsa, rättsväsende och produktionsbortfall.

Det finns en stark överrepresentation av män bland dem som utövar våld. Bland annat visar statistik att majoriteten (80 procent) av de personer som 2022 misstänktes för brott mot person var män. Det gäller i synnerhet våldtäkt och sexuellt ofredande, där 98 respektive 96 procent av de misstänkta var män. Detta kan ses både som ett resultat av och en bidragande faktor till den ojämna fördelningen av makt mellan könen. Begreppet mäns våld mot kvinnor och det sjätte delmålet syftar till att synliggöra detta och att våldet till stor del är en jämställdhetsfråga. Delmålet om mäns våld mot kvinnor omfattar hbtqi-personers utsatthet för våld samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

När det gäller våld från närstående, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, sexualbrott samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål, syftar delmålet även till att motverka mäns och pojkars utsatthet för våld respektive kvinnor och flickors utövande av våld. Många gånger utövas våld av någon som den våldsutsatta har eller har haft en relation till. Kvinnor, män och transpersoner utsätts för våld i nära relationer, men våldet och dess konsekvenser ser olika ut. Exempelvis är det vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld och kvinnor har betydligt större behov av hjälp och stödinsatser
än män. Våldet mot kvinnor är dessutom oftare upprepat jämfört med våldet mot män. Kvinnor löper betydligt större risk att drabbas av dödligt våld inom ramen för en relation; i samtliga tio fall av dödligt våld i en parrelation 2022 var offret en kvinna.

Våldet förekommer i alla åldersgrupper, men barn och unga är en särskilt utsatt grupp när det gäller utsatthet för våld. Yngre kvinnor är mer utsatta än äldre och utgör den grupp som är mest utsatt för brott i nära relationer och unga kvinnor är överrepresenterade bland de som uppger att de har trakasserats sexuellt i arbetslivet och utsatts för sexualbrott i allmänhet. I Skåne uppger nio procent av flickorna i årskurs 6, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet att de varit utsatta för oönskad sexuell handling under
2021, att jämföras med tre procent av pojkarna.

Nästan 60 procent av ungdomar mellan 15–19 år varit utsatta för våld eller trakasserier i en kärleksrelation.163 Våld i ungas relationer, och insatser för att möta dem, behöver ta hänsyn till så kallat ungdomsspecifika faktorer, som exempelvis beroendeställning gentemot föräldrar, närvaro i en skolmiljö eller begränsad erfarenhet av romantiska/intima relationer. I en studie från Allmänna Barnhuset uppgav 28,6 procent (43,2 procent av flickorna, 12,5 procent av pojkarna och 45,9 procent av elever med
icke-binär könsidentitet), att de utsatts för sexuella övergrepp av någon (vuxen eller jämnårig). I samma undersökning uppgav 29 procent av de tillfrågade barnen att de någon gång utsatts för någon form av våld av en vuxen inom familjen, och 10 procent av de tillfrågade eleverna uppgav att de upplevt våld mellan vuxna i familjen. Många barn har alltså egna upplevelser av att utsättas för våld eller har upplevt våld i sin familj. Det finns också en stark koppling mellan att bevittna våld och att själv utsättas för våld. Att uppleva eller själv utsättas för våld får stora konsekvenser för barnets hälsa och välbefinnande.

Det finns även en tydlig koppling mellan funktionsnedsättning och utsatthet för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i såväl barndom som i vuxen ålder. Risken att utsättas är högre för kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med män med funktionsnedsättning.

Studier om transpersoners utsatthet för våld visar på en väldigt hög förekomst av både våld i offentligheten och våld i nära relationer. Det som utmärker sig är att våldet i nära relationer ofta har transfobiska motiv.168 Hbtqi-personer har generellt sämre tillgång till samhällets skydd och stöd, vilket påverkar tilliten till samhället. Barn och unga med annan könsidentitet uppger i betydligt lägre grad än att de upplever hemmet som en trygg plats. Andelen barn och unga som identifierar sig som cispersoner som upplever hemmet som tryggt är 90 procent, medan 70 procent av barn och unga med annan könsidentitet svarar att de upplever hemmet som tryggt.

Ekonomiskt våld är en särskild form av våld som innebär att våldsutövaren på olika sätt kontrollerar eller utnyttjar den utsattas ekonomi eller andra tillgångar. Det kan till exempel handla om att begränsa den utsattas insyn i familjens ekonomi, att förbjuda någon att arbeta, att tvinga någon att skriva på papper gällande lån, inköp eller olika sorters abonnemang eller att stjäla någons pengar direkt. Det kan också handla om ekonomiskt eftervåld, som att vägra betala underhåll eller att förhala en bodelningsprocess. Även våld som inte är direkt ekonomiskt kan få ekonomiska konsekvenser, som att den utsatta behöver vara sjukskriven, lämna en anställning eller flytta.

Hedersrelaterat våld och förtryck innefattar handlingar som begränsar och inskränker individens fri- och rättigheter samt alla former av våld. Det som gör en handling hedersrelaterad är motivet, det vill säga om handlingen syftar till att bevara eller återupprätta en persons, familjs, släkts eller annan liknande grupps föreställda heder. Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till hedersnormer som bygger på patriarkala och heteronormativa föreställningar. Individens intresse anses vara underordnat familjens samtidigt som individens handlingar anses påverka hela familjens anseende. Individens sexualitet
kan därför föreställas vara hela familjens angelängehet. Handlingar för att upprätthålla familjens heder kan till exempel vara att en inte får klä sig som en vill, bli kär i den en vill eller uttrycka sin sexualitet eller könsidentitet. Andra former av hedersrelaterat våld och förtryck är tvångsäktenskap, barnäktenskap, könsstympning och dödligt våld.

Det saknas idag beprövade metoder inom hedersrelaterat våld och förtryck gällande familjearbete och komplexiteten av att den utsatta också kan vara förövare, men är något som efterfrågas av yrkesverksamma i länet. I en kartläggning uppger socialförvaltningarna i fyra skånska kommuner att de har haft kännedom om totalt 43 bortförda personer under 2022, där socialtjänsten i 10 av fallen (alla barn), kände till personen innan bortförandet. Majoriteten av bortförandena, 35 av 43 fall, handlade enligt socialtjänsten om att undkomma myndighetsbeslut eller undvika myndighetsinblandning i familjen.

Utvecklingen av nya digitala kanaler har inneburit förändringar i hur våld kan utövas. Möjligheterna är större att anonymt hota och trakassera människor, och att kontrollera och förfölja. Detta får konsekvenser för våldsutsatthet både inom ramen för nära relationer och för våld som utövas av obekanta och på offentliga arenor. Till exempel visar en studie att kvinnor är mer utsatta för näthat än män, och gällande andra saker: kvinnor får ta emot sexuella trakasserier och utseenderelaterade förolämpningar medan män får ta emot hat som berör yrkesutövning och prestation. Samma studie visar också att den grupp som är mest utsatt är kvinnliga journalister.

Internet har också inneburit en ökning av tillgänglighet och informationsflöde gällande sexuella tjänster, även om antalet individer i prostitution inte verkar ha ökat. Erfarenheter av sex mot ersättning har samband med ohälsa och annan utsatthet. Enligt flera undersökningar är andelen individer i Sverige som har köpt eller sålt sexuella tjänster relativt konstant över tid. Knappt en av tio män och mindre än en procent bland kvinnor har någon gång gett ersättning för sexuella tjänster.

I Skåne uppger 1,3 procent av killar och 1 procent av tjejer i åldrarna 18–30 år att de någon gång fått ersättning för sex. Unga hbtqi-personer har större erfarenhet av både sexuell exploatering på internet och av att ha haft sex mot ersättning än andra unga.

Vidareutveckla ett verkningsfullt förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i Skåne

Våld behöver förebyggas på flera nivåer samtidigt. Insatser behöver riktas mot redan drabbade (indikativ preventionsnivå), mot utsatta riskgrupper (selektiv preventionsnivå) samt insatser för breda grupper i befolkningen (universell preventionsnivå). Av särskild vikt är att utveckla våldspreventiva insatser på universell nivå, då detta har visat sig ha störst preventiv effekt. Det är också viktigt att det förebyggande arbetet bedrivs med vad som ofta kallas en hela kommunen- ansats, vilket innebär ett helhetsgrepp
där insatser fokuserar på olika sorters våld, olika riskmiljöer och olika riskfaktorer. Många satsningar inom det tidigt våldsförebyggande arbetet har präglats av brist på långsiktighet och kontinuitet. Dessutom brister ofta uppföljning och utvärdering. Därför behöver det tidigt våldsförebyggande arbetet utgå från befintlig forskning och kunskap på området, och från ett strukturerat och kunskapsbaserat arbetssätt där samverkan, lägesbild, orsaksanalys och uppföljning är centrala delar. Det är även viktigt att samverka med andra sakområden där förebyggande insatser görs.

Det finns en tydlig koppling mellan kön, maskulinitetsnormer och våld. Risken för att ha begått en våldsam eller kränkande handling ökar med mer än tre gånger för killar som instämmer i påståenden om stereotypa könsroller. Det finns alltså ett samband mellan stereotypa föreställningar för kön och att utöva våld. För att förebygga mäns våld mot kvinnor är det därför angeläget att arbeta genusförändrande för att motverka och förändra destruktiva maskulinitetsnormer. I detta behöver män och pojkar involveras i större utsträckning än tidigare. Vid sidan av ett tidigt våldspreventivt arbete är det angeläget att stödja utvecklingen av det återfallsförebyggande arbetet i Skåne, riktat till våldsutövare för att främja upptäckt, motivera till att ta emot stödinsatser, bedöma risker och förmå dem att sluta använda våld. Detta behöver
ske genom kompetenshöjande insatser för dem som möter målgruppen, både gällande att motivera till att ta emot stöd och att kunna förändra våldsamt beteende. Det är också viktigt att fortsätta stödja metodutveckling och utvärdering inom området och att främja samverkan mellan relevanta aktörer såsom kommun, polis, kriminalvård och universitet.

Säkerställa rutiner för tidig upptäckt av våldsutsatthet och förbättra tillgången till stödinsatser i Skåne för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare

Många våldsutsatta berättar inte självmant om sina erfarenheter av våld och mörkertalet är stort. Därför måste det finnas rutiner och ett kontinuerligt arbete där flera olika aktörer samarbetar för att upptäcka våld. Att fråga om våld ökar möjligheterna att ge utsatta personer hjälp och stöd. Det bidrar till en generellt förbättrad hälsa och medverkar på lång sikt till att våldet upphör.

Flera instanser spelar viktiga roller i att tidigt upptäcka och uppmärksamma våldsutsatthet. Hälso- och sjukvården är en central aktör som kan bidra till att upptäcka våld, erbjuda vård och hänvisa till stöd- och hjälpinsatser. Andra viktiga instanser är verksamheter som möter barn och unga, exempelvis förskola, skola, fritidsverksamheter och ungdomsmottagningar. Att det finns rutiner i dessa verksamheter för att ställa frågor om våld och övergrepp är nödvändigt för att kunna uppmärksamma barn och ungdomar som utsätts för våld och kränkningar, både från närstående och obekanta. Det går också att arbeta
med våld som en arbetsgivarfråga, inte minst som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

När det gäller prostitution och människohandel finns det, precis som vid annan våldsutsatthet, ett stort mörkertal och många berättar inte självmant om sina upplevelser. Därför är det viktigt att arbeta för att tidigt upptäcka personer med erfarenheter av prostitution och/eller människohandel, bland annat genom att ställa frågor om sådana erfarenheter samt om erfarenheter av sexuella övergrepp. Därtill är det viktigt att skapa rutiner för detta arbete inom verksamheter som kan komma att möta vuxna och barn.

Många av de skånska kommunerna erbjuder insatser av god kvalitet till såväl våldsutsatta som till våldsutövare och barn som lever med våld. Det finns dock områden som behöver fortsätta utvecklas. Exempelvis uppger få kommuner att de har överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden med externa aktörer, såsom hälso- och sjukvård och polis. Det är centralt att fortsätta förbättra och utveckla den strukturerade samverkan mellan olika samhällsaktörer för att kunna ge ett fullgott stöd till våldsutsatta. Till exempel gäller detta skola och socialtjänst, inte minst då skolan är en viktig arena för att
förebygga och tillgodose stöd till ungdomar som lever i en hederskontext.

För att säkerställa att alla våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare får stöd av god kvalitet är det viktigt att även personer tillhörande grupper som har ett svagt samhälleligt skydd omfattas. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning, hbtqi-personer, personer i prostitution och människohandel för sexuella ändamål, personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck samt personer i missbruk och beroende.

Det är även angeläget att främja och stötta insatser på regional nivå som enskilda kommuner kan ha svårt att genomföra i egen regi. Det kan till exempel gälla frågan om att hjälpa våldsutsatta till stadigvarande boende efter tiden i skyddat boende, eller skydd och stöd till personer som befinner sig i prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Riksdagen har beslutat att skyddat boende från den 1 april 2024 regleras som en egen placeringsform, samt att tillståndsplikt och kvalitetskrav ska införas för skyddade boenden. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska även bedömas och beviljas insatsen individuellt och socialnämnden ska tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. Ett barnrättsperspektiv behöver säkerställas i socialtjänstens arbete med ärenden där barn är aktuella för placering tillsammans med vårdnadshavare. Det är av stor vikt att aktörer i länet, inte minst hyresvärdar och fastighetsbolag, har tillräcklig kunskap om hur ekonomiskt våld och våldets ekonomiska konsekvenser kan yttra sig. Samverkan och erfarenhetsutbyte bör till exempel ske gällande saker som förtur i bostadsköer, hur
våldsutsattas ofta utsatta ekonomiska situation kan hanteras samt hur det går att arbeta och
samverka för att hjälpa våldsutsatta till stadigvarande boende.

Resurscentrum Heder Skåne är en myndighetsgemensam satsning mellan Länsstyrelsen Skåne, Skånes Kommuner, Region Skåne, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Satsningen syftar till att utveckla arbetet och i större utsträckning upptäcka, ge stöd och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck oavsett den utsattas vistelseort i Skåne. Arbetet innefattar bland annat rådgivning och stöd till den som utsätts
eller riskerar att utsättas, samverkan mellan aktörerna samt kompetenshöjande insatser. Från och med den 1 oktober 2023 erbjuds, i samarbete med Malmö Stad, yrkesverksamma i de skånska kommunerna konsultation i ärenden gällande hedersrelaterat våld och förtryck.

Effektivare brottsbekämpning i Skåne

Att stärka rättsväsendets insatser gällande våld i nära relationer, sexualbrott samt hot och kränkningar på nätet är prioriterat i såväl Skåne som övriga Sverige. Ett mått på hur väl rättsväsendet lyckas är personuppklaringsprocent. Personuppklaringsprocenten för brottsrubriceringar inom området mäns våld mot kvinnor varierar. En positiv trend ses i Region Syd vad gäller grov kvinnofridskränkning, från 19 procent 2016 till 25 procent 2019. För vissa brottsrubriceringar är personuppklaringsprocenten lägre. Till exempel var personuppklaringsprocenten gällande misshandel i nära relation 15 procent för kvinnor respektive 8 procent för män 2019.

Endast en liten andel av dessa våldsbrott anmäls till polisen och mörkertalet är stort. Det är avgörande att brottsoffer får ett gott bemötande så att de kan känna sig trygga och vilja fullfölja rättsprocessen. Kunskap om våld är en viktig förutsättning för ett bra bemötande och för att inte bidra till stigmatisering. Det är därför viktigt att kunskap om våldets uttryck och konsekvenser finns i alla led i rättsprocessen. Att
säkerställa att målsägarbiträde förordnas tidigt är en annan viktig framgångsfaktor i arbetet med
exempelvis sexualbrott och kan bidra till en effektivare brottsbekämpning.

För att uppnå effektivare brottsbekämpning bidrar Länsstyrelsen Skåne, genom satsningen Trygg Relation – Fri från våld, till metodutveckling och anpassning av metoden IPVI (Intimate Partner Violence Intervention) till svenska förhållanden. Trygg Relation – Fri från våld sker i samverkan med Malmö stad, Polismyndigheten Region Syd samt Kriminalvården Region Syd och bygger på en kombination av information om rättsliga sanktioner, erbjudande om sociala stödinsatser och en aktiv och samordnad delaktighet från både myndigheter och kommun. Malmö universitet genomför följeforskning och effektutvärdering och länsstyrelsen bidrar med medel till handledning från USA i modellen IPVI samt till
följeforskningen som görs av Malmö Universitet i syfte att i framtiden sprida goda erfarenheter av
samverkansmodellen i Skåne.

När det kommer till prostitution och människohandel så gäller de problem som identifierats på nationell nivå, till exempel få fällande domar i människohandelsärenden, även för Skåne. Ett regionalt utvecklingsarbete för att stärka arbetet med dessa ärenden är viktigt, inte minst för att förbättra stödet till utsatta personer. Ett led i detta är att utveckla samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer på regional och lokal nivå.

Stärka kunskaps- och metodutvecklingen i Skåne

Arbetet mot mäns våld mot kvinnor har kommit långt i Skåne och det finns flera organisationer och verksamheter i länet som är viktiga för kunskap- och metodutveckling nationellt. Att förbättra kunskap och metoder är dock avgörande för arbetet med att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Endast 9 av 33 kommuner i länet uppger att de systematiskt följer upp insatser till enskilda för att kvalitetsutveckla verksamheten. Att kartlägga våldets omfattning är viktigt för att kunna utveckla och erbjuda insatser som svarar mot de behov som finns hos våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare.

Kunskap om mäns våld mot kvinnor är eftersatt inom många yrkesgrupper. Att yrkesverksamma som möter våldsutsatta och våldsutövare har relevant och uppdaterad kunskap är avgörande för att ge ett gott bemötande och adekvata arbetssätt och insatser. Att främja kompetensutveckling till yrkesverksamma inom till exempel hälso- och sjukvård, rättsväsende, skola och socialtjänst är därför ett prioriterat område för Skåne, vilket bland annat görs i regional samverkan genom Kompetenscentrum mot våld i nära relationer. För att kunskaps- och metodutvecklingen ska bli hållbar över tid krävs att dessa insatser sker i ett sammanhang och att nya kunskaper och metoder implementeras på ett bra sätt i berörda organisationer. I dagsläget brister ofta detta arbete och lokala aktörer kan behöva ytterligare
stöd för att nationellt kunskapsstöd ska omsättas i praktik.196 En annan viktig insats för att stärka kunskaps- och metodutvecklingen inom området i länet är att främja och utveckla samverkan mellan
forskning och praktik, till exempel gällande ett verkningsfullt förebyggande arbete.