Nationellt jämställdhetspolitiskt mål

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Prioriterade mål för Skåne

  • Vidareutveckla ett verkningsfullt förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i Skåne
  • Säkerställa rutiner för tidigt upptäckt av våldsutsatthet
  • Förbättra tillgången till stödinsatser i Skåne för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare
  • Effektivare brottsbekämpning i Skåne
  • Stärka kunskaps- och metodutvecklingen i Skåne

Problembeskrivning

Begreppet mäns våld mot kvinnor syftar till att synliggöra våldet som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland våldsutövare ses som ett resultat av, och en bidragande faktor till, den ojämna fördelningen av makt mellan könen. Rätten till den egna kroppen är en avgörande förutsättning för att kunna ha makt och inflytande över sitt eget liv. Mäns våld mot kvinnor är identifierat som ett allvarligt brott mot kvinnors och barns mänskliga rättigheter, både internationellt och i Sverige. Delmålet om mäns våld mot kvinnor omfattar hbtq-personers utsatthet för våld samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. När det gäller våld från närstående, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, sexualbrott samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål, syftar delmålet även till att motverka mäns och pojkars utsatthet för våld respektive kvinnor och flickors utövande av våld.

Såväl FN, EU och WHO lyfter fram mäns våld mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem.[1] Det är en allvarlig typ av brottslighet som förekommer i alla samhällsgrupper och har stora konsekvenser för jämställdheten och för folkhälsan. Våldet tar sig många uttryck och kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt eller ekonomiskt. Att utsättas för våld innebär en ökad risk för olika former av fysisk och psykisk ohälsa, både på kort och på lång sikt.[2] Våldsutsatthet innebär också en begränsning av den utsattas liv, självständighet och möjligheter till försörjning. Mäns våld mot kvinnor innebär, vid sidan av det mänskliga lidandet och brott mot grundläggande mänskliga rättigheter, också stora samhällsekonomiska kostnader relaterade till ohälsa, rättsväsende och produktionsbortfall.[3]

Många gånger utövas våld av någon som den våldsutsatta har eller har haft en relation till. Kvinnor, män och transpersoner utsättas för våld i nära relationer, men konsekvenserna av våldet ser olika ut. Exempelvis är det vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld och har betydligt större behov av hjälp och stödinsatser än män.[4] Våldet mot kvinnor är dessutom oftare upprepat jämfört med våldet mot män. Kvinnor löper betydligt större risk att drabbas av dödligt våld inom ramen för en relation.[5] Studier om transpersoners utsatthet för våld visar att det är en väldigt hög förekomst, både våld i offentligheten och våld i nära relationer. Det som utmärker sig är att våldet i nära relationer ofta har transfobiska motiv.[6] Hbtq-personer har sämre tillgång till samhällets skydd och stöd, vilket påverkar tilliten till samhället.[7]

Ungefär 10 % av alla barn i Sverige har upplevt våld i sin familj. Det finns en stark koppling mellan att bevittna våld och att själv utsättas för våld.[8] Att uppleva eller själv utsättas för våld får konsekvenser för barnets hälsa och välbefinnande, varför det är viktigt med ett barnrättsperspektiv i arbetet med mäns våld mot kvinnor.

 

Utvecklingen av nya digitala kanaler har inneburit förändringar i hur våld kan utövas. Hot och kränkningar via social medier har uppmärksammats allt mer under de senaste åren.[9] Ny teknik innebär större möjligheter att anonymt hota och trakassera människor, men även att kontrollera och förfölja. Detta får konsekvenser för våldsutsatthet både inom ramen för nära relationer och för våld som utövas av obekanta och på offentliga arenor. Till exempel har näthat mot kvinnor, flickor och transpersoner uppmärksammats allt mer på senare år.[10] Internet har också inneburit en ökning av tillgänglighet och informationsflöde gällande sexuella tjänster, även om antalet individer i prostitution inte verkar ha ökat. Enligt flera undersökningar är andelen individer i Sverige som har köpt eller sålt sexuella tjänster relativt konstant över tid.[11]

 

Vidareutveckla ett verkningsfullt förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i Skåne

Det finns en tydlig koppling mellan kön, maskulinitetsnormer och våld. Risken för att ha gjort en våldsam eller kränkande handling ökar med mer än tre gånger för killar som instämmer i påståenden om stereotypa könsroller. Det finns alltså ett direkt samband mellan stereotypa föreställningar för kön och att utöva våld.[12] För att förebygga mäns våld mot kvinnor är det därför angeläget att arbeta för att motverka och förändra destruktiva maskulinitetsnormer.[13] Detta arbete måste intensifieras i Skåne, på flera olika nivåer och arenor. Det kan handla om att flytta fokus från ett offerperspektiv till ett förövarperspektiv och att i större utsträckning än tidigare involvera pojkar och män i detta arbete.

Vid sidan av ett tidigt våldspreventivt arbete är det angeläget att utveckla det förbyggande arbetet riktat till våldsutövare för att främja upptäckt, bedöma risker och förmå dem att sluta använda våld. Precis som i övriga Sverige måste insatser och metoder utvecklas inom både socialtjänst, Kriminalvård och andra relevanta verksamheter i Skåne. Att kvalitetsutveckla det återfallsförebyggande arbetet i länet är också av stor vikt för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

För att arbetet i länet mot mäns våld mot kvinnor ska få större genomslag krävs stabila och hållbara strukturer inom myndigheter och organisationer. Många satsningar har kännetecknats av en brist på långsiktighet. Kvinnofridsarbetet har ibland bedrivits i projektform vid sidan av ordinarie verksamhet. Detta har bidragit till att området många gånger blivit beroende av enskilda personer.[14] Att integrera arbetet mot mäns våld mot kvinnor i ordinarie strukturer och styr- och ledningssystem är en framgångsfaktor och ett prioriterat utvecklingsområde för länet.[15] Detsamma gäller varaktiga strukturer för samverkan mellan myndigheter och den idéburna sektorn.

Säkerställa rutiner för tidig upptäckt av våldsutsatthet

Många våldsutsatta berättar inte självmant om sina erfarenheter av våld och mörkertalet är stort. Därför måste det finnas rutiner och ett kontinuerligt arbete där flera olika aktörer samarbetar för att upptäcka våld. Att fråga om våld ökar möjligheterna att ge utsatta personer hjälp och stöd. Det bidrar till en generellt förbättrad hälsa och medverkar på lång sikt till att våldet upphör.[16]

Flera instanser spelar en viktig roll i att tidigt upptäcka och uppmärksamma våldsutsatthet. Hälso- och sjukvården är en central aktör som kan bidra till att upptäcka våld, erbjuda vård och hänvisa till stöd- och hjälpinsatser. Andra viktiga instanser är verksamheter som möter barn och unga, exempelvis förskola, skola, fritidsverksamheter och ungdomsmottagningar. Att det finns rutiner i dessa verksamheter för att ställa frågor om våld och övergrepp är nödvändigt för att kunna uppmärksamma barn och ungdomar som utsätts för våld och kränkningar, både från närstående och obekanta.

Erfarenheter av sex mot ersättning har samband med ohälsa och annan utsatthet, varför det är viktigt att arbeta för att tidigt upptäcka personer säljer sexuella tjänster.[17] I Skåne uppger 1,3 % av killar och 1 % av tjejer i åldrarna 18-30 år att de någon gång fått ersättning för sex. Unga hbtq-personer har större erfarenhet av både sexuell exploatering på internet och av att ha haft sex mot ersättning än andra unga.[18] Det finns ett stort mörkertal och många berättar inte självmant om sina upplevelser. Därför är det angeläget att ställa frågor om sex mot ersättning och sexuella övergrepp och att skapa rutiner för detta arbete inom verksamheter som kan komma att möta vuxna och barn med dessa erfarenheter.[19]

Förbättra tillgången till stödinsatser i Skåne för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare

Stöd och skyddsinsatser av god kvalitet ska vara tillgängliga för alla i Skåne och det pågående arbetet i länet för att säkerställa god tillgång till stödinsatser måste fortsätta. Många av de skånska kommunerna erbjuder insatser av god kvalité till såväl våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld. Det finns dock områden som behöver fortsätta utvecklas. Till exempel uppger få kommuner att de har överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden med externa aktörer, såsom hälso- och sjukvård och polis. Det är centralt att fortsätta förbättra och utveckla den strukturerade samverkan mellan olika samhällsaktörer för att kunna ge ett fullgott stöd till våldsutsatta.[20] Vidare är det angeläget att främja insatser på regional nivå som enskilda kommuner kan ha svårt att genomföra i egen regi. Det kan till exempel gälla skydd och stöd till kvinnor med särskilda behov, till exempel personer som befinner sig i prostitution och människohandel för sexuella ändamål.[21]

För att säkerställa att alla våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare får stöd av god kvalitet är det viktigt att även personer tillhörande grupper som har ett svagt samhälleligt skydd omfattas. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning, hbtq-personer, personer i prostitution och människohandel för sexuella ändamål, personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och personer i missbruk och beroende. Till exempel indikerar forskning att kvinnor med funktionsnedsättning är våldsutsatta i högre utsträckning än kvinnor generellt.[22] Detsamma gäller hbtq-personer.[23] Det är viktigt att alla, oavsett livssituation, får det stöd de har rätt till.

Effektivare brottsbekämpning i Skåne

Att stärka rättsväsendets insatser gällande våld i nära relationer, sexualbrott samt hot och kränkningar på nätet är prioriterat i såväl Skåne som övriga Sverige.

Barn och unga är en utsatt grupp när det kommer till utsatthet för våld. Till exempel är unga kvinnor överrepresenterade bland de som uppger att de trakasserats sexuellt i arbetslivet och utsatts för sexualbrott i allmänhet.[24] I Skåne har utsattheten för oönskade sexuella handlingar eller allvarliga hot ökat bland pojkar och flickor. Var tionde flicka och var tjugonde pojke i gymnasiets årkurs två uppger att de varit utsatta för oönskad sexuell handling under det senaste året. Detta är en dubblering jämfört med 2012.[25]

Endast en liten andel av dessa brott anmäls till polisen och mörkertalet är stort. För att förmå fler att anmäla brott, känna sig trygga samt vilja fullfölja rättsprocessen är det avgörande att brottsoffer får ett gott bemötande. Kunskap om våld är en viktig förutsättning för ett bra bemötande. Det är därför viktigt att kunskap om våldets uttryck och konsekvenser finns i alla led i rättsprocessen. Att säkerställa att målsägarbiträde förordnas tidigt är en annan viktig framgångsfaktor i arbetet med exempelvis sexualbrott och kan bidra till en effektivare brottsbekämpning.[26]

När det kommer till prostitution och människohandel så gäller de problem som identifierats på nationell nivå även för Skåne. Bland annat finns få fällande domar i människohandelsärenden. Ett regionalt utvecklingsarbete för att stärka arbetet med dessa ärenden är viktigt för att förbättra stödet till utsatta personer. Ett led i detta är att utveckla samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer på regional och lokal nivå.

Stärka kunskaps- och metodutvecklingen i Skåne

Arbetet mot mäns våld mot kvinnor har kommit långt i Skåne och det finns flera organisationer och verksamheter i länet som är viktiga för kunskap- och metodutveckling nationellt.[27] Att förbättra kunskap och metoder är dock avgörande för arbetet med att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Runt hälften av de skånska kommunerna uppger att de har kartlagt förekomsten av våldsutsatta vuxna de senaste två åren. Få kommuner i länet uppger att de systematiskt följer upp insatser till enskilda och sammanställer på gruppnivå för att kvalitetsutveckla verksamheten.[28] Att kartlägga våldets omfattning är viktigt för att kunna utveckla och erbjuda insatser som svarar mot de behov som finns hos våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare.

Kunskap om mäns våld mot kvinnor är eftersatt inom många yrkesgrupper. Att yrkesverksamma som möter våldsutsatta och våldsutövare har relevant och uppdaterad kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är avgörande för att ge ett gott bemötande och adekvata arbetssätt och insatser. Att främja och ge stöd till kompetensutveckling till yrkesverksamma inom till exempel hälso- och sjukvård, rättsväsende, skola och socialtjänst är därför ett prioriterat område för Skåne.

Universitetskanslersämbetet menar att undervisningen om mäns våld mot kvinnor och våld mot barn behöver utvecklas för att studenter som kan komma att möta våldsutsatta i sina yrken har tillräckliga kunskaper.[29] Om skånska lärosäten ger studenter inom relevanta utbildningar kunskap om mäns våld mot kvinnor kan det bidra till en stärkt kunskap- och metodutveckling i länet.

 

[1] Se exempelvis Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (CEDAW, 1979); Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor (1993); Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. Sverige undertecknade konventionen 2011; WHO (2013) Global and regional estimates of violence against women: Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence

[2] NCK (2014) Våld och hälsa

[3] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s. 83

[4] BRÅ (2014) Brott i nära relationer– en nationell kartläggning

[5] SOU 2014:49 Våld i nära relationer – en folkhälsofråga s.56-57

[6] Folkhälsomyndigheten (2015) Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner; Scottish Transgender Alliance (2010) Out of sight, out of mind? Transgender People’s Experiences of Domestic Abuse

[7] Ungdomsstyrelsen (2010) Hon hen han; Folkhälsomyndigheten (2015) Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner

[8] BRÅ (2014) Brott i nära relationer – en nationell kartläggning

[9] BRÅ (2015) Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet

[10] SOU 2015:86 Mål och myndighet. En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, s. 126

[11] Länsstyrelsen Stockholm (2015:10) Prostitutionen i Sverige 2014

[12] Ungdomsstyrelsen (2013) Unga och Våld

[13] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s. 83

[14] SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, s. 179

[15] SKL (2016) Framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet

[16] NCK 2010:4, Att ställa frågor om våld som en del av anamnesen

[17] Socialstyrelsen (2015) Sex mot ersättning

[18] Länsstyrelsen Stockholm (2015) Prostitutionen i Sverige 2014

[19] Socialstyrelsen (2015) Sex mot ersättning

[20] Socialstyrelsen (2016) Öppna jämförelser

[21] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid

[22] NCK (2013) Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, s. 34

[23] Folkhälsomyndigheten (2014) Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer; Folkhälsomyndigheten (2015) Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner

[24] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s. 116

[25] Region Skåne (2016) Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne s. 116

[26] Rikspolisstyrelsen (2014) Förstudierapport – Utveckling av arbetsmetoderna vid utredning av våldtäkter

[27] SOU 2014:49 Våld i nära relationer – en folkhälsofråga, s. 59

[28] Socialstyrelsen (2016) Öppna jämförelser

[29] Universitetskanslerämbetet (2015) Hur mänskliga rättigheter, mäns våld mot kvinnor och våld mot barn beaktas i högre utbildning