Nationellt jämställdhetspolitiskt mål

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Prioriterade mål för Skåne

  • Bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och färre sjukskrivningar på arbetsplatser i Skåne
  • Minska den psykiska ohälsan i Skåne bland flickor, pojkar, kvinnor, män och transpersoner
  • En mer jämställd hälso- och sjukvård i Skåne
  • Ett stärkt arbete för att förbättra sexuell och reproduktiv hälsa samt rättigheter i Skåne

Problembeskrivning

En god hälsa utgör grunden för våra liv och är en viktig förutsättning för ett aktivt deltagande i samhället. Folkhälsan påverkas av en rad olika faktorer, exempelvis livsstil, utbildning och arbetsmiljö. Dessa faktorer brukar kallas hälsans bestämningsfaktorer.

I Skåne har kvinnor sämre hälsa än män. Till exempel är ohälsotalet högre bland kvinnor än bland män i samtliga kommuner.[1] Det är även vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk- och aktivitetsersättning.[2] Kvinnor i Sverige har dock generellt sett mer hälsosamma levnadsvanor än män. Till exempel använder kvinnor alkohol och andra droger i mindre utsträckning än män.[3] Kvinnors ohälsa förklaras ofta med att kvinnor i större utsträckning än män arbetar obetalt och har ansvar för barn och hem.

Det nationella delmålet om jämställd hälsa är nytt från 2016 och utgår från en flerdimensionell syn på hälsa, som omfattar mer än frånvaro av sjukdom. Delmålet omfattar fysisk, psykisk och sexuell/reproduktiv hälsa och omfattar såväl förebyggande folkhälsoarbete som åtgärder och insatser till enskilda personer. Detta kräver ett brett och långsiktigt arbete, inriktat mot bland annat kunskapsuppbyggnad och tillgänglighet. Att öka kunskapen om läget i Skåne i relation till jämställd och jämlik hälsa är viktigt för att kunna göra insatser och prioriteringar som svarar mot de behov som finns bland befolkningen i länet.

Det finns fler aspekter än kön som påverkar hälsan kraftigt. Framförallt har utbildningsbakgrund, könsidentitet och könsuttryck, socioekonomisk status samt huruvida en person är utrikes eller inrikes född effekt på en persons hälsa.[4] På gruppnivå har exempelvis personer med kort utbildning kortare medellivslängd och högre dödlighet än personer med lång utbildning. Det finns också hälsoskillnader mellan exempelvis personer med funktionsnedsättningar, hbtq-personer och den övriga befolkningen.[5] Exempelvis visar studier att tankar på och försök till självmord är väldigt vanligt förekommande bland transpersoner.[6]

Delmålet om jämställd hälsa har tydliga kopplingar till övriga jämställdhetspolitiska mål. Exempelvis har kvinnors högre sjukskrivningstal betydelse för den ekonomiska jämställdheten, våldsutsatthet har samband med både psykisk och fysisk ohälsa och det finns en koppling mellan ohälsa och den ojämna fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Omvänt har också en ojämställd tillgång till vård och omsorg samt ojämlik hälsa beroende på kön påverkan på människors möjligheter till makt och inflytande, arbete, utbildning och försörjning.[7]

Bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och färre sjukskrivningar på arbetsplatser i Skåne

Arbetslivet har stor påverkan på människors hälsa. Arbetsmiljöförhållandena för män och kvinnor ser olika ut och föreställningar om manligt och kvinnligt får konsekvenser för hur personer bemöts och påverkar möjligheter och villkor i samband med sjukskrivning. Det finns tydliga skillnader mellan grupperna när det gäller arbetsrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro. Till exempel är kvinnor överrepresenterade när det gäller stressrelaterade skador liksom förslitningsskador eftersom de har de mest repetitiva arbetsuppgifterna. Fler män än kvinnor förolyckas på arbetsplatsen och det är vanligare att män drabbas av arbetsplatsolyckor. Kvinnor drabbas i högre utsträckning av arbetsrelaterade sjukdomar och är sjukskrivna i högre grad än män.[8]

Det är vanligare att kvinnor blir utsatta för våld eller hot om våld i arbetet. Kvinnors högre sjukskrivning och våldsutsatthet i arbetet förklaras av att de oftare jobbar i branscher och yrken med hög psykisk och känslomässig belastning och med liten möjlighet till kontroll över det egna arbetet. Att kvinnor utför mer obetalt hem- och omsorgsarbete kan också vara en bidragande orsak till kvinnors högre sjukskrivningstal. Det finns också skillnader i sjukskrivningsprocessen för män och kvinnor. Till exempel får kvinnor vänta längre på olika insatser i samband med sjukskrivning och kvinnor och män får i viss mån olika beslut för liknande problem.[9]

Utifrån detta är det viktigt att utveckla det arbete som sker i länet för att säkerställa att sjukskrivningar ska vara  rätt, lagom, säkra och jämställda och för att skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för kvinnor, män, flickor, pojkar och transpersoner.

Minska den psykiska ohälsan i Skåne bland flickor, pojkar, kvinnor, män och transpersoner

Psykiatriska diagnoser är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och ökar hos både kvinnor och män. Kvinnor anger i högre utsträckning än män att de lider av ängslan, oro och ångest och särskilt unga kvinnor är särskilt drabbade av psykisk ohälsa.[10] I Skåne har andelen elever som uppger att de har psykiska besvär ökat, både bland pojkar och flickor. Psykiska besvär rapporteras dock betydligt oftare av flickor än pojkar och andelen ökar generellt med åldern. Den självskattade hälsan hos elever i Skåne har försämrats i samtliga årskurser sedan 2016 jämfört med 2012. Bland ungdomar som uppger att deras biologiska kön inte överensstämmer med det kön en identifierade sig med uppger endast hälften att de har en god självskattad hälsa.[11]

Även yngre vuxna är en utsatt grupp när det kommer till psykisk ohälsa, detta gäller både nationellt och för Skåne. Högst andel psykisk ohälsa bland vuxna i Skåne finns i åldersgruppen 18-34 år.[12] Förhållandena under uppväxten har stor påverkan för hälsan under hela livet så att arbeta för att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna är angeläget för folkhälsan i Skåne.[13]

För att minska den psykiska ohälsan är det av stor vikt att utveckla det förebyggande arbete, till exempel genom ett verkningsfullt arbete för att förebygga kränkningar och trakasserier, såväl på skolor och på andra arbetsplatser, eftersom detta många gånger leder till psykisk ohälsa.

En mer jämställd hälso- och sjukvård i Skåne

Föreställningar om kön och genus påverkar vård, behandling och diagnostisering, som i sin tur påverkar möjligheten till jämlik och jämställd hälso- och sjukvård och tandvård. En rad studier visar att det förekommer medicinskt omotiverade skillnaderorsakade av medvetna eller omedvetna föreställningar om kön, så kallad genusbias.[14] Ett exempel på det är inom området hjärt- och kärlsjukdomar där kvinnors symptom eller berättelser har misstolkats eller ignorerats. Ett annat exempel är att män befaras underdiagnosticeras när det gäller depressioner.[15] Förekomsten av vissa sjukdomar skiljer sig åt beroende på kön och samma sjukdom kan ge olika symptom för kvinnor respektive män. Vidare kan kvinnor och män reagera olika på läkemedel. Utifrån detta behövs det ibland könsspecifika bedömningar och rekommendationer medan det i andra fall kan bidra till ojämställd vård inom hälso- och sjukvården. Det behövs ny kunskap och nya perspektiv för att identifiera medicinskt omotiverade skillnader, vilekt är en framgångsfaktor för att uppnå målet om en mer jämställd och jämlik hälso- och sjukvård i länet och för att kunna ge en god vård på lika villkor.[16] Att vidareutveckla kunskapen kring dessa frågor är viktigt för att uppnå målet om en mer jämställd hälso- och sjukvård i länet och för att kunna ge en god vård på lika villkor.

Föreställningar och normer om kön och maskulinitet påverkar också hur kvinnor, män, flickor, pojkar och transpersoner söker vård. Bland annat söker män vård i mindre utsträckning och i ett senare skede än kvinnor. Flera av de dödsorsaker som är vanligare bland män än bland kvinnor kan relateras till risktagande, framförallt inom trafiken, våldsanvändning och hög alkoholkonsumtion.[17] Utifrån detta är det angeläget att satsa på åtgärder för att förmå män att söka hjälp och vård tidigare för att förbättra folkhälsan och bidra till en mer jämställd och jämlik hälsa. Att utveckla pågående arbete i länet för att säkerställa att de som möts av hälso- och sjukvården får samma frågor och bemötande oavsett kön eller könsuttryck är viktigt. Det är en viktig förutsättning för att säkerställa likvärdig service och vård till Skånes befolkning.

Ett stärkt arbete för att förbättra sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Skåne

Den sexuella och reproduktiva hälsan har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande och dessa frågor är en viktig del av jämställdhetsarbetet. Normer kring maskulinitet och sexualitet påverkar hur män och kvinnor söker vård gällande sexuell hälsa. Till exempel visar statistik från Ungdomsmottagningarna att färre killar än tjejer testar sig för sexuellt överförbara sjukdomar. Insatser gällande sexuell hälsa riktar sig också oftare till tjejer och kvinnor. Att förändra normer kring maskulinitet skulle kunna bidra till att fler män och pojkar söker vård och råd i förhållande till sexuell hälsa. Vid sidan om detta är det angeläget att vården i än större utsträckning arbetar för att underlätta för män och pojkar att söka sig till exempel ungdomsmottagningar och andra mottagningar.[18] För att utveckla den sexuella och reproduktiva hälsan för kvinnor i Skåne är det av vikt att till exempel utveckla förlossningsvården och annan hälso- och sjukvård som har särskild betydelse för kvinnors sexuella hälsa.[19]

Att få information och kunskap om sex och samlevnad är en rättighet. Skolan och andra verksamheter som möter barn och unga spelar en viktig roll för att förändra normer kring bland annat kön, könsuttryck och sexualitet och kan på så sätt bidra till att öka den sexuella och reproduktiva hälsan bland barn och unga och bidra till det våldsförebyggande arbetet och jämställdhet. Att öka kvaliteten på sex och samlevnadsundervisningen och att främja arbetet som sker inom området i Skåne är därför angeläget. Vidare är det viktigt att säkerställa att denna görs tillgänglig för alla barn och unga, även för barn och unga med till exempel funktionsnedsättning.

 

[1] Ohälsotalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk/aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad.

[2] Länsstyrelsen Skåne (2015) Kvinnor och män i Skåne

[3] SKL (2014) (O)jämställdhet i hälsa och vård, s. 23-24

[4] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s. 172

[5] SOU 2016:55 Det handlar om jämlik hälsa

[6] Folkhälsomyndigheten (2015) Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner, s. 40

[7] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s.42, 81

[8] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s. 44-45

[9] SKL (2014) (O)jämställdhet i hälsa och vård, s. 34-36

[10] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid

[11] Region Skåne (2016) Folkhälsorapport barn och unga i Skåne 2016 s. 20-21

[12] Region Skåne (2013) Folkhälsorapport Skåne 2013

[13] Region Skåne (2016) Folkhälsorapport barn och unga i Skåne 2016 s. 20-21

[14] SKL (2014) (O)jämställdhet i hälsa och vård

[15] SOU 2015:86 Mål och myndighet. En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, s. 302

[16] Myndigheten för vård- och omsorganalys (2014) En mer jämlik vård är möjlig

[17] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s. 81

[18] SOU 2014:6 Män och jämställdhet

[19] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid