Nationellt jämställdhetspolitiskt mål

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

Prioriterat mål för Skåne

  • Öka mäns uttag av föräldraledigheten Skåne
  • Män får och tar del av föräldrastödjande information och insatser i högre utsträckning i Skåne

Problembeskrivning

Möjligheten att förena betalt arbete med att ha en familj och att vårda relationer med närstående är en central del i svensk jämställdhetspolitik.[1]

Liksom traditionella mönster mellan kvinnor och män lever kvar när det gäller förvärvsarbete lever det kvar i hemarbete samt i omsorg om barn och anhöriga. Skillnaderna mellan könen har minskat något. Men det finns fortfarande förväntningar och föreställningar kring män som familjeförsörjare och kvinnor som omsorgsgivare som får konsekvenser för mäns och kvinnors arbetsbörda, ekonomi, hälsa och kontakt med anhöriga. Män utför mindre hem- och omsorgsarbete än kvinnor och jobbar oftare heltid. 2015 uppgav 20 % av de deltidsarbetande kvinnorna och 9 % av de deltidsarbetande männen att ansvar för vård av barn och vuxen anhörig som orsak till deltidsarbete.[2] Män som är småbarnsföräldrar är de som arbetar mest övertid.[3]

Ett mer jämställt föräldraskap, med en rättvis fördelning av föräldraledighet, hushållsansvar, engagemang och delaktighet i beslut, leder till en förbättrad hälsa, livskvalitet och att barnen får en bättre relation till båda föräldrarna. Dessutom främjas barns sociala, beteendemässiga och kognitiva utveckling av det jämställda föräldraskapet.[4]

Det obetalda arbetet omfattar även omsorg om andra än barn, till exempel föräldrar, syskon eller vänner. I en studie som omfattar åldersgruppen 45-66 år uppger män och kvinnor att de ger ungefär lika mycket anhörigomsorg. Kvinnor ger dock mer omfattande omsorg än män och uppger också i högre grad att det medför mindre tid till egna aktiviteter samt stora fysiska och psykiska påfrestningar. Omsorgsgivande kan alltså ge betydande konsekvenser både för välbefinnande och i arbetslivet. Exempelvis har 13 % av kvinnorna och 8 % av männen i studien minskat sin arbetstid, sagt upp sig eller gått i pension tidigare än planerat som en följ av omsorgsgivandet. Vidare använder kvinnor i högre utsträckning än män semesterdagar och kompledighet för att hjälpa närstående. Detta resulterar för många i minskade inkomster.[5] Eftersom utförandet av anhörigvård får olika konsekvenser är det viktigt att arbeta för att män och kvinnor i Skåne kan ge och få anhörigvård på lika villkor. Att satsa på ökad bemanning, kompetens och trygghet i äldreomsorgen och LSS verksamheten skulle ha effekt för jämställdheten, både eftersom det är flest kvinnor som jobbar i dessa verksamheter och eftersom kvinnor utför mer omfattande anhörigomsorg.

Öka mäns uttag av föräldraledigheten i Skåne

I Skåne tar kvinnor ut 78 % av föräldraförsäkringen och män 22 %. Även när det handlar om tillfällig föräldrapenning, vård av barn, tar kvinnor ut fler dagar än män. När barnet fyllt 1 år har pappor, i genomsnitt i Sverige, tagit 9 % av föräldrapenningdagarna. 25 % av papporna tar inte ut någon dag alls under barnets första två år.[6]

Det är inte bara kön som påverkar uttaget av föräldraledighet. Även utbildning och ekonomi spelar in. De som använder föräldraförsäkringen i minst utsträckning är män som har låg inkomst, saknar inkomst helt eller står långt från arbetsmarknaden. Kvinnor i samma situation avstår inte från föräldrapenning men tar kortare ledighet.[7] Män med lång eftergymnasial utbildning ökar sitt uttag av föräldraledighet mer än övriga grupper.[8] Forskning visar att störst effekt för att få ett jämnare uttag av föräldraledigheten fås genom att fokusera på förstagångspappor och egenföretagare som tar ut lite föräldraledighet.[9]

Det ojämna uttaget av föräldraförsäkringsdagar och deltidsarbete har stor betydelse för kvinnors och mäns löneutveckling och pension. Men även för relationen till barnen och för den egena hälsan. Allra störst risk för sjukskrivning löper de kvinnor vars partner inte använder föräldraförsäkringen.[10] Att öka mäns uttag av föräldraledighet är avgörande för att öka jämställdheten och för att stärka mäns omsorgsgivande och kontakt med sina barn.

Män får och tar del av föräldrastödjande information och insatser i högre utsträckning i Skåne

Pappor tillbringar två timmar mindre tid med barnen än mammorna varje vardag.[11] Studier visar att män i betydligt lägre grad är mottagare av mödra- och barnhälsovårdens insatser och att män ofta känner sig åsidosatta i mötet med mödra- och barnhälsovården.[12] Barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler är viktiga arenor för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Här kan grunden till ett engagemang i barnets uppväxt läggas hos båda föräldrarna.

I syfte att förbättra förutsättningarna för ett jämställt föräldraskap är det viktigt att män involveras som föräldrar redan från graviteten. Ett sätt att göra det är att anpassa föräldraskapsstödet så att det attraherar både män och kvinnor.[13] Föräldraskapsstödet ska utgå från det jämställda föräldraskapet och det gemensamma ansvarstagandet för barnen. Det finns många olika former av föräldrastöd. Det kan vara till tonårsföräldrar, föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, asylsökande föräldrar och föräldragrupper inför och efter förlossning. Föräldrastödet kan ske i kommunal och privat regi.

[1] Skr 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s. 29

[2] SCB 2015; Prop 2016/17:1 s.61

[3] TCO (2016) Vem jobbar övertid och hur mycket?

[4] Länsstyrelsen Örebro (2016) Föräldraskap och tonårstid – om stöd till föräldrar med tonårsbarn

[5] Szebehely, Ulmanen & Sand (2014) Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

[6] SOU 2014:16 Män och jämställdhet

[7] Prop 2016/17:1, Bilaga 3

[8] ISF 2013:13 Föräldrapenning och föräldraledighet

[9] UR Samtiden (2012) Vem utnyttjar föräldraförsäkringen?

[10] Skr 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s.79

[11] SOU 2014:6 Män och jämställdhet

[12] Region Skåne (2017) Jämställt föräldraskap

[13] Föräldrastöd definieras som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk. Syftet med föräldrastöd är att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar.