Prioriterade mål för Skåne
- Öka kvinnor och mäns, flickor och pojkars och icke-binäras tillit och delaktighet i demokratin.
- Uppnå jämställd representation i politiskt tillsatta styrelser och ledningar.
- Uppnå jämställd representation i styrelser och ledningar.
Problembeskrivning
Makt kan vara formell eller informell. Formell makt handlar exempelvis om representation i politiskt valda församlingar, befattningar i styrelser, referensgrupper och arbetsgrupper. I valda församlingar spelar valberedningar en viktig roll för hur representationen ser ut. För att uppnå en jämn könsfördelning behöver partier och valberedningar därför rekrytera, nominera och välja in ett lika stort antal kvinnor som män. Informell makt handlar om inflytande över dagordningen, möjligheten och privilegiet att formulera problem och möjliga lösningar. Kvinnor, män och icke-binära ska ha samma möjligheter att delta i och
påverka det som formar samhället och agendan över vad som är prioriterade frågor, till exempel inom media, kultur, folkbildning och utbildningsväsende.
Människors möjlighet till makt och inflytande påverkas av olika aspekter. En god hälsa, kunskap, boende, gemenskap, ekonomisk trygghet och en bra start i livet är avgörande för vilka förutsättningar individen får att påverka sitt eget liv. Flera olika maktordningar spelar roll för hur fördelningen av makt och inflytande ser ut i Sverige och Skåne. Såväl kön, klass, funktionsförmåga, hudfärg, sexualitet, ålder och geografi påverkar individens möjlighet att ha inflytande över samt vara delaktig i samhället.
Varken formella hinder eller ekonomiska och sociala aspekter ska hindra kvinnor eller män, flickor eller pojkar eller icke-binära från att ha samma möjligheter att vara aktiva och engagerade medborgare och delta i och påverka det offentliga samtalet. Kvinnor och flickor utsätts för hot om sexuellt våld och sexistiska kommentarer på ett annat sätt än män och pojkar när de uttrycker sig offentligt. Det är ett allvarligt ingrepp i kvinnors och flickors möjligheter till makt och inflytande och i förlängningen ett hot mot demokratin när röster tystas i den offentliga debatten. Detsamma gäller icke-binära.
Demokratiutredningen Låt fler forma framtiden visar att mer jämställda samhällen där kvinnor har kontroll över sin kropp och ekonomi har en bättre ekonomisk tillväxt och att samhällen där kvinnor får delta politiskt på samma villkor som män också är mer stabila. Statistik visar även att våldsbrotten har minskat kraftigt i västvärlden under efterkrigstiden. En viktig förklaring till detta är både att våldet i sig liksom acceptansen för våld avtar ju mer jämställt ett samhälle är.
Vid kriser är det extra viktigt att värna om demokrati och rättighetsfrågor, vilka utan ett aktivt arbete lätt blir åsidosatta. Olika individer har olika förutsättningar och möjligheter att klara av en kris. Det kan handla om resurser, inflytande över beslut eller vilka risker man är utsatt för. Ett exempel är att det i krisledningens krav på snabba beslut riskerar att redan upparbetade system för att säkerställa jämställdhet och mänskliga rättigheter sätts ur spel och inte beaktas i hanteringen av krisen. Befintlig kännedom om utmaningar i länet, som exempelvis förtroende för myndigheter hos olika grupper, folkrättsliga utmaningar, trångboddhet, ojämlik hälsa och könsuppdelad arbetsmarknad behöver beaktas. Likaså nya utmaningar som kan uppstå i den aktuella händelsen. Att utgå från att redan sårbara grupper
är fortsatt sårbara i en kris, men inte alltid, samt att krishanteringen i sig kan skapa nya sårbara grupper kan vara avgörande i hur en kris drabbar olika grupper i länet. Män och kvinnor har också historiskt haft skilda roller i den svenska krisberedskapen och det civila försvaret. Att jämställdhetsintegrera det civila försvaret och krisberedskapen innebär att alla invånare i Skåne, oavsett kön, på likvärdiga villkor blir delaktiga av och delaktiga i arbetet med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.
Öka kvinnor och mäns, flickor och pojkars och icke-binäras tillit och delaktighet i demokratin
Demokratiutredningen konstaterar att demokratin är stark i Sverige. Däremot är det politiska inflytandet inte jämnt fördelat. Klyftan mellan de som deltar och de som inte deltar har vidgats. Klassklyftor, etniskt och utbildningsmässigt utanförskap och bostadssegregation har skapat en situation där de som skulle ha störst behov av politiskt genererade åtgärder har svårast att komma in i politiska församlingar. Även om den politiska representationen har ökat för kvinnor de senaste 20 åren är de totalt sett underrepresenterade på inflytelserika positioner. Särskilt stor är skillnaden mellan kvinnor och män på
samhällets ekonomiska toppositioner. Kvinnor är aven underrepresenterade som chefer i relation till antalet totalt anställda både inom privat och offentlig verksamhet.
En viktig del i Skånes regionala utvecklingsstrategi är att Skåne ska erbjuda framtidstro, livskvalitet och likvärdiga förutsättningar för alla att forma sitt liv efter egen förmåga och vilja. Alla ska kunna delta i skapandet av ett demokratiskt och inkluderande samhälle. Att öka människors möjligheter till inflytande och utomparlamentariskt engagemang är ett sätt att öka de skånska invånarnas delaktighet i beslut som påverkar dem.
Det medborgerliga engagemang som har kommit till uttryck genom de traditionella folkrörelserna har spelat en central roll i den svenska demokratins framväxt. Folkrörelserna har haft en viktig roll i det offentliga beslutsfattandet. Folkrörelser, såsom arbetarrörelsen, kvinnorättsrörelsen, nykterhetsrörelsen, miljörörelsen och HBTQ-rörelsen, har varit kanaler för centrala samhällsintressen och har gjort stora avtryck på det politiska beslutsfattandet. Inom forskningen har det också betonats att engagemanget inom organisationerna i det civila samhället har kunnat skapa andra viktiga värden för demokratin, såsom
ömsesidig tillit människor emellan. På detta sätt antas föreningslivet kunna skapa social gemenskap och sammanhållning. Det är framför allt personer i åldern 40–79 år som deltar aktivt i någon föreningsverksamhet och det är vanligare att män är aktiva än att kvinnor är det.
Barn saknar rösträtt och unga vuxna är underrepresenterade i beslutande församlingar. En viktig princip i Barnkonventionen är att barn har rätt att få sina åsikter beaktade i frågor som rör dem själva, med hänsyn till barnets ålder och mognad. Att skapa forum och former för inflytande för barn och unga gällande frågor som berör dem är angeläget. Detta för att flickor, pojkars och unga icke-binäras perspektiv ska finnas med när beslut fattas. Att främja barns möjligheter till inflytande i utbildningsväsendet, kulturen och det civila samhället bidrar också till att ge barn både bättre uppväxtvillkor här och nu samt förutsättningar att bli aktiva samhällsmedborgare med demokratiska värderingar.
Graden av samhällsengagemang skiljer sig för olika grupper av unga. Tjejer har högre grad av engagemang jämfört med killar. Det är vanligare bland unga med svensk bakgrund att vara högengagerade jämfört med unga med utländsk bakgrund. Unga med funktionsnedsättningar är i högre utsträckning lågengagerade jämfört med unga som inte har någon funktionsnedsättning. Hbtqi-personer är den grupp som i högst utsträckning är högengagerade – det är ungefär dubbelt så vanligt bland dem jämfört med unga som är heterosexuella och identifierar sig med sitt biologiska kön. Ungefär fem procent av unga är medlemmar i politiska ungdomsförbund eller partier.
Uppnå jämställd representation i politiskt tillsatta styrelser och ledningar
En jämn representation är ingen garanti för jämställda beslut, men har visat sig vara en förutsättning för att möjligheten ska finnas. Det är avgörande för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska förändras i jämställd riktning.
Även om kvinnors representation i riksdagen har minskat de senaste mandatperioderna har jämställdheten i kommun- och regionfullmäktige förbättrats över tid. Det är i dag något fler kvinnor som innehar tyngre poster, såsom kommun eller regionstyrelsens ordförande, än vad det var vid millennieskiftet. Totalt sett är dock kvinnor underrepresenterade på inflytelserika positioner.
Kvinnliga politiker är mer utsatta för hot, våld och trakasserier och lämnar sina uppdrag under
och efter mandatperioden i högre utsträckning än män. Kvinnor är också tydligt underrepresenterade
i kommunala bolagsstyrelser.
I riksdagen är könsfördelningen jämn men i kommunerna ser det annorlunda ut. I Sverige finns cirka 36 000 förtroendevalda i Sveriges kommuner. 96 procent av dem är fritidspolitiker. En majoritet är män och det är även fler äldre än unga. Utrikes födda kvinnor och män är också underrepresenterade bland förtroendevalda på alla nivåer i förhållande till sin andel av befolkningen. Efter valet 2022 är det fler män än kvinnor i 32 av 33 kommunfullmäktige i Skåne. En statistiskt jämn könsfördelning, inom spannet
40–60 procent, finns i 21 av de 33 kommunerna. I kommunstyrelserna i de skånska kommunerna är
ojämställdheten ännu större; 22 av 33 kommunstyrelser har en statistiskt ojämn könsfördelning.
22 I Sverige är det ungefär en procentenhet fler utrikesfödda kvinnor än män som är folkvalda
på kommunnivå.
Kvinnors och mäns möjligheter att inneha fritidspolitiska uppdrag påverkas av om de kan kombinera uppdraget med arbete och familj. Att kvinnor utför mer obetalt hem- och omsorgsarbete samt den könssegregerade arbetsmarknaden är två förklaringar till att kvinnor är fritidspolitiker i lägre utsträckning än män. Kvinnor återfinns i yrken med låg lön, oflexibla arbetsförhållanden, osäkra anställningar och med höga sjuktal. Det medför att kvinnors möjlighet att ta ledigt från sina arbeten är begränsad, trots att de har lagstadgad rätt till det för att genomföra politiska uppdrag. Detta gäller för alla som återfinns i låglönebranscher och osäkra anställningar.
Uppnå jämställd representation i styrelser och ledningar
Ojämställdheten i skånska styrelser och ledningar ser olika ut beroende på bransch. 60 procent av alla chefer i Skåne är män, 40 procent är kvinnor. Högst andel av kvinnor i chefsposition finns inom utbildning. Högst andel av män i chefsposition finns inom området politiker, verkställande direktörer och högre ämbetsmän.
Ålder påverkar också jämställdheten i styrelser och ledningar. Andelen kvinnor och män som är chefer är lika stor fram till 30-årsåldern. Därefter är andelen kvinnor i chefspositioner konstant medan andelen män fortsätter att öka fram till 50-årsåldern. Andelen kvinnor på chefsposition slutar öka vid den ålder då många får barn. Den ojämna fördelningen av hem- och omsorgsarbetet påverkar mäns och kvinnors möjligheter till att inneha uppdrag i styrelser och ledningar.
En viss typ av maskulinitet utgör fortfarande normen för chefskap. Detta kan innebära att kvinnor som inte stämmer överens med chefsidealet utesluts från rekryteringsprocesserna. Precis som gällande matchningen på arbetsmarknaden behövs ökade kunskaper om normer och maktordningar för att se hur dessa påverkar och formar bilden av kompetens. Ytterligare en förklaring till kvinnors underrepresentation i chefspositioner kan vara utbildningsvalet. Andelen civilekonomer och civilingenjörer är relativt hög bland de högre chefsbefattningarna i näringslivet. Det är utbildningar med låg andel kvinnliga studenter.