Nationellt jämställdhetspolitiskt mål

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Prioriterade mål för Skåne

  • Bättre matchning på arbetsmarknaden i Skåne
  • Minska ofrivilligt deltidsarbete i Skåne
  • Minska lönegapet och således pensionsgapet mellan kvinnor och män i Skåne
  • Öka jämställdheten i Skåne rörande företagande, innovation och landsbygdsutveckling

Problembeskrivning

Skåne har lägst sysselsättningsgrad i Sverige; 71 % av kvinnorna mellan 20-64 år är förvärvsarbetande samt 73 % av männen. Det lägre arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor förklaras främst av att kvinnor är sjukskrivna samt heltidsstuderande i större omfattning än män. En annan förklaring till den skillnaden är den stora skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan utomeuropeiskt födda kvinnor och män, vilken är 12 %.[1] Det är framförallt unga och utomeuropiska invandrare som står utanför arbetsmarknaden.[2] 45 % av utomeuropeiskt födda kvinnor i Skåne förvärvsarbetar och 52 % av männen.[3]

För att Skåne ska utvecklas både som producent av innovativa idéer och som expansiv region behöver länet ligga i framkant när det gäller att skapa en öppen och inkluderande miljö som tar tillvara allas kompetens och ger varje individ möjligheten att utvecklas utifrån sin egen specifika potential. Om Skåne lyckas bryta den könssegregerade arbetsmarknaden har regionen en stor konkurrensfördel inför framtiden. Om detta också kopplas till insatser för ökad integration på arbetsmarknaden kan det skapas en stark dynamisk utveckling i regionen.

Den könssegregerade arbetsmarknaden och ekonomisk ojämställdhet är nära förknippade, och hänger ihop med utbildnings- och yrkesval, branschspecifika könsmönster, fördelningen av det obetalda hemarbetet och med de förväntningar och föreställningar som finns kring vad flickor och pojkar, kvinnor och män ska vara intresserade av och vilja arbeta med. Ekonomisk jämställdhet är också nära förknippat med obetalt hem- och omsorgsarbete, utbildning, inflytande, makt, hälsa och rätten till sin egen kropp.

Bättre matchning på arbetsmarknaden i Skåne

Den könssegregerade arbetsmarknaden tar sig uttryck genom att kvinnor och män arbetar inom olika områden, så kallad horisontell könssegregering. Bara 3 av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning; läkare, kockar samt universitets- och högskolelärare. Könssegregeringen visar sig också genom att kvinnor och män återfinns på olika positioner inom samma bransch, så kallad vertikal könssegergering.

Båda leder till en sämre matchning av kompetens, vilket påverkar tillväxt och utveckling på regional och nationell nivå. Den könssegregerade arbetsmarknaden förstärker stereotypa föreställningar kring kön, till exempel att kvinnor är bra på en sak och män på en annan.

Det finns ett stort rekryteringsbehov i Skåne och antalet bristyrken ökar. Utmaningen förväntas vara störst inom vård och omsorg, teknik och industri samt inom pedagogik och utbildning. Även för yrken inom byggbranschen råder stor brist på personal med yrkesbevis. Alla dessa yrken och utbildningar är starkt könssegregerade.[4]

Det är också viktigt att skånska arbetsgivare tillvaratar den kompetens som nyanlända kvinnor, män och transpersoner besitter för att öka tillväxten. Detta kräver ökade kunskaper om normer och maktordningar för att se hur de påverkar och formar bilden av kompetens. Detta gäller även andra diskrimineringsgrunder än kön och könsidentitet, såsom till exempel funktionsnedsättning och ålder.

I Sverige ökar andelen kvinnor i mansdominerade yrken, men motsvarande förflyttning av män till kvinnodominerade yrken sker inte.[5] Det kan förklaras av att de yrken som kodas som kvinnliga har lägre löner, sämre arbetsvillkor och oftare osäkra anställningar. Kvinnor saknar oftare än män möjlighet att påverka sin arbetssituation.

Minska ofrivilligt deltidsarbete i Skåne

Var tionde man och var tredje kvinna arbetar deltid.[6] Mer än dubbelt så många kvinnor som män är deltidsarbetslösa och fler kvinnor än män är timanställda.[7] I Skåne är det en större andel kvinnor som arbetar deltid jämfört med rikssnittet.[8] Att vara kvinna, yngre eller kommunalt anställd medför alltid en större risk för deltid.[9] Detta hänger samman med den könssegregerade arbetsmarknaden, där kvinnor arbetar i yrken som i högre utsträckning har timanställningar och delade turer.

Kvinnor arbetar frivilligt deltid i större utsträckning än män och den vanligaste anledningen till det är att ta hand om barn. För män är studier den vanligaste anledningen till frivilligt deltidsarbete.[10] Även frivilligt deltidsarbete påverkar såklart inkomsten och pensionen.

De flesta deltidsarbetande önskar dock att arbeta heltid. Därför är ofrivilligt deltidsarbete en angelägen fråga i arbetet för en jämställd arbetsmarknad.

Minska löne- och pensionsgapet mellan kvinnor och män i Skåne

Den faktiska inkomskillnaden mellan män och kvinnor är närmare 25 %. Beräknat på en medellön och adderat över ett 40-årigt arbetsliv motsvarar det en inkomstskillnad på drygt 3,6 miljoner kronor[11]. Skåne har lägre disponibel inkomst än riket och det gäller bland alla familjetyper. Medelinkomsten för kvinnor är 238 000/år och för män 309 000/år. Bland låginkomsttagare är skillnaden i inkomst mellan könen mindre än bland höginkomsttagare.

Den främsta orsaken till löneskillnaden mellan kvinnor och män, utöver arbetstid, är att de i stor utsträckning arbetar i mans- respektive kvinnodominerade yrken och att de mansdominerade yrkena värderas högre än de kvinnodominerade. Även om det görs en analys på hur stor löneskillnaden skulle vara om kvinnor och män i genomsnitt var lika gamla, hade likadan utbildning och arbetade i samma yrken och sektorer återstår en löneskillnad mellan kvinnor och män på 6 %.[12] Det lönegap som kvarstår kallas för oförklarat lönegap. Storleken på det oförklarade lönegapet skiljer sig mellan olika sektorer och är som störst inom privat sektor (7 %) och minst inom kommunal sektor (1 %).[13]

I Skåne får män i snitt 30 % mer än kvinnor i pension.[14]Riksrevisionen har pekat ut kvinnor i låglöneyrken och som arbetar deltid som riskgrupper. Hälften av kvinnorna som går i pension idag i Sverige får så liten pension att inkomsten ligger under EU:s definition för fattigdom. Det är viktigt att informera hur lön, livsval och pension hänger samman samt att se över pensionssystemet. Regeringen har tillsatt en granskning av pensionerna och pensionssystemet ur ett jämställdhetsperspektiv. Pensionssystemet är i grunden könsneutralt – pensionen beräknas och betalas ut på samma sätt helt oberoende av kön. Men eftersom pensionen beräknas på den samlade arbetsinkomsten under livet som är ojämställd blir även pensionerna ojämställda.

Öka jämställdheten i Skåne rörande företagande, innovation och landsbygdsutveckling

Jämställd regional tillväxt handlar om ett jämställt företagande, jämställd resursfördelning av tillväxtmedel och innovationssystemets könsmönster. Det handlar om vem som har makt och tillträde till EU:s program- och strukturfondsmedel, såsom landsbygdsprogrammet, regionala strukturfonden och regionala socialfonden.

Synen på tillväxt och innovation gynnar vissa branscher och företag som drivs av män. Det är svårt att starta företag och få finansiering för företagsutveckling inom många kvinnodominerade branscher. Synsätt, normer och attityder kring företagande, kön, familjemönster och branscher spelar fortfarande en betydande roll. De flesta företag som drivs av kvinnor finns inom fastighetssfären, företagstjänster, samhälleliga och personliga tjänster samt handel. Det finns skillnader vad gäller kvinnors företagande och utbyggnad av entreprenörskaps- och innovationssystemet i olika delar av länet. Positivt är dock att Skåne ligger väl framme vad gäller kvinnor som är företagare och företagsledare. Skåne län är rankat på andra plats med 31,9 % kvinnor av totala företagarpopulationen, efter Stockholms län med 33,0 % kvinnor av totala företagarpopulationen (genomsnittet i landet är 30,3 %).

Jämställdhetsintegreringen av det företagsfrämjande systemet i Skåne är centralt för företagsklimatet i Skåne och regionens attraktivitet, vilket är ett högst prioriterat område i den Regionala Utvecklingsstrategin för Skåne (RUS). Det företagsfrämjande systemet i Skåne ska stärka möjligheter för kvinnor och män, unga män och unga kvinnor, utrikes födda, personer som bor på landsbygd och i stad, att starta och utveckla företag. Det finns ett starkt och väl utbyggt system för stöd till entreprenörskap och innovation. Exempelvis satsar Region Skåne på att utveckla nya analysmodeller och arbetssätt kopplade till de tre utpekade innovationsområdena: Smarta hållbara städer, Smarta material och Personlig hälsa. Detta för att redan på ett tidigt stadium få med ett intersektionellt jämställdhetsperspektiv i hopp om att nya produkter och tjänster ska utvecklas.

[1] Skr 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid

[2] OECD (2012) Territorial Reviews Skåne, Sweden

[3] Länsstyrelsen Skåne (2015) Kvinnor och män i Skåne 2015

[4] Winnet Skåne, 2017, Ungas utbildningsval och den könssegregerade arbetsmarknaden i Skåne

[5] SOU 2014:30 Jämställt arbete. Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet

[6] Delegationen för jämställdhet i Arbetslivet (2013) Fakta och siffror.

[7] Sammanfattning från forskningsrapport på Nordisk Information för Kunskap om Kön (NIKK) Deltidskonferens om deltid i Norden.

[8] Länsstyrelsen Skåne (2015) Kvinnor och män i Skåne, s.33

[9] Ds. 2016:19 Jämställda pensioner?

[10] SCB, 2016, På tal om kvinnor och män s.53

[11] Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (2013) Fakta och siffror

[12] Medlingsinstitutet (2013) Vad säger den officiella lönestatistiken om skillnader mellan kvinnor och män 2012?

[13] Prop 2016/17:1 Bilaga 3

[14] PTK 2012 Kvinnors pensioner s.6