Inspirerande exempel, Kunskapsunderlag

Skolstart och jämställdhet

Under mitten av augusti är det skolstart i de skånska kommunerna. Skolan är viktig för att främja en jämställd utveckling.  Skolans styrdokument har särskilda skrivningar för att betona skolans skyldighet att verka för jämställdhet.

I Skåne finns det över 600 grundskolor och närmre 150 gymnasieskolor. I Skåne har bara 25% av programmen på gymnasiet en jämn könsfördelning. Flickor och pojkar studerar olika ämnen och Skåne följer också den nationella trenden där flickor presterar bättre i skolan men samtidigt mår sämre. Över en tidsperiod på 30 år har symtom på stress och psykisk ohälsa bland ungdomar i nedre tonåren ökat. Trenden har enligt Folkhälsomyndigheten varit tydligare i Sverige än i andra länder. stressskolas

Även om utbildningsnivån i samtliga av de skånska kommunerna är högre för kvinnorna än för männen skiljer medelinkomsten 69 000 kronor per år till männens fördel.  Att vi har en ojämställd utbildning, får konsekvenser för individen, den skånska arbetsmarknaden och kompetensförsörjningsbehovet.

Skolan är också viktig för att motverka sexualbrott. Sexualbrott är det vanligaste brottet unga tjejer utsätts för enligt Brottsförbygganderådets skolundersökning för årskurs nio, skolan och skolgården är också en av de platser där flest sexualbrott sker. brotsplats

Ett aktivt jämställdhetsarbete är en viktig insatserna för att förebygga sexuellt våld. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är risken för att ha utövat våld 4,4 gånger större för killar som instämmer i stereotypa påståenden om könsroller.

 Stöd för att arbeta med jämställdhet i skolan går att hitta via Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen, Jämställ.nu, sveriges kommuner och landsting (SKL) mm.

 

 

Nedan följer några länkar med information om och tips på hur man kan arbeta med jämställdhet i Skolan

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-apl

https://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-checklista-aktiva-atgarder-skolan.pdf

https://www.do.se/stodmaterial/forskolan-skolan-och-hogskolan/sexuella-trakasserier-i-skolan/

https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/motverkakonsskillnaderiskolresultat.28894.html

https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/sveriges-jamstalldhetspolitik/3-jamstalld-utbildning

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/satsning-pa-valdsforebyggande-arbete-i-skolan-for-att-forebygga-mans-vald-mot-kvinnor/

https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/skolundersokningen-om-brott.html

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/sex-och-samlevnad-for-grundskolans-senare-ar—webbkurs

 

Skollagen

§2 ”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

1.      främja jämställdhet mellan könen samt

2.      aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (Lag 1999:886)”

Skollagen om fattar alla som arbetar i skolan. Den gäller alltså inte bara den pedagogiska personalen utan också måltidspersonal, vaktmästare, administratörer, skolhälsovård, städpersonal m fl.

 

Läroplanen

Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet

Kunskapsunderlag

Kraft och Kunskap – kunskapsunderlag

kraft-och-kunskap.pngHär kommer vi att samla kunskapsunderlag från  konferensen Kraft och Kunskap som var i Malmö den 7 mars.  

Mer information om samtliga talare på konferensen:  Presentation av talare 7 mars

Ulrika Flädjemarks, Malmö Universitet presentation om stressrehabilitering: Jämställd Hälsa föreläsning 7 mars

Rebecca Selbergs , Lunds Universitet presentation ”Sorti, protest och lojalitet – offentliganställda som lämnar” sorti och protest

Inga Wernersson,Högskolan Väst om  ”Kön/genus betyder för elevers skolsituation och prestationer”Jämställdhet genom skolan

Tomas Gustafson och Staffan Persson, Kompetenscentrum i Lunds presentation om arbete med förövaren: KC Mellersta Skåne 8 mars 2013

I Media:

Maria Stanfors om det obetalda hemarbetet i Metro 2019-03-08:

Män fixar bilen och kvinnor tvättar

Ana-Maria Deliv, Malmö stad om att rekrytera män till förskolan Sydsvenskan 2019-03-11

Bara 7% av förskolepersonalen män

Kunskapsunderlag

#Upptäckvåldet – funktionsnedsättning

Visste du att kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld sällan uppmärksammas? Samhället måste bli bättre på att upptäcka våld. Lär dig hur. #upptäckvåldet

https://webbkursomvald.se/

http://nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/kunskap-och-utbildning/utbildningspaket/vald-mot-kvinnor-med-funktionsnedsattning/

Syntolkning: En film i svart och vitt med citat från en kvinna som blir utsatt för sexuella trakasserier i färdtjänstbilen. Filmen slutar med en uppmaning om att lära sig mer för att upptäcka våld

Kunskapsunderlag

#Upptäckvåldet – äldre

Visste du att äldre kvinnor som utsätts för våld sällan uppmärksammas? Samhället måste bli bättre på att upptäcka våld. Lär dig hur! #upptäckvåldet

https://webbkursomvald.se/

http://nck.uu.se/…/kunskap-och-utbildning/utbildningspaket/…

 

Syntolkning: En film i svart och vitt med citat från en äldre kvinna som utsatts för våld av sin man. Filmen slutar med en uppmaning om att lära sig mer för att upptäcka våld.

Inspirerande exempel, Kunskapsunderlag

Våldsam Kärlek

RFSU Malmö ska under hösten och våren träffa 2000 gymnasieungdomar för att diskutera sex, relationer, maskulinitet och ömsesidighet. Johanna Selander är projektledare för projektet som fått namnet Våldsam kärlek.

Vi ska träffa elever i årskurs ett på gymnasieskolor i Lund. Vi kommer köra igång nu i höst och ha pass med klasserna två gånger och diskutera utifrån RFSU:s material ”Vill du?” om sex, ömsesidighet och kommunikation, berättar Johanna.

Projektet är en del av det förebyggande arbetet mot sexuellt våld. Folkhälsomyndighetens studie UngKAB15 visar att mer än fyra av tio unga mellan 16–29 år har varit med om sexuella handlingar mot sin vilja. En högre andel tjejer och personer som inte vill kategorisera sig utifrån kön har varit utsatta för övergrepp jämfört med killar. RFSU menar att i det våldsförebyggande arbetet är det viktigt att kritiskt granska normer kring maskulinitet. Siffror från Brå (2014) visar att av alla lagförda sexualbrott är 98 procent av gärningspersonerna män. Skåne är ett av de län där en större andel av befolkningen varit utsatta för våld än i riket i stort (Brå 2015).

Vi vill främja ömsesidigt, lyfta både positiva och negativa teman kopplade till sexualitet och förebygga sexuellt våld. Våra workshops utgår från konkreta situationer och hjälper unga att träna på att uttrycka vad de själva vill och inte samt förstå andras signaler. Det finns bland unga ett uttryckt behov av samtal om ömsesidighet, sex och relationer och vi skapar det här samtalen. Vi träffar eleverna vid två tillfällen och erfarna utbildade vuxna är med och stöttar samtalet. Vi har med både kunskapsdelar, reflektions- och diskussionsdelar utifrån ömsesidighet.

Internationell och nationell forskning kring våld i ungas nära relationer lyfter olika orsaker/riskfaktorer för våld på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå. En riskfaktor som både internationell forskning och studier gjorda i Sverige visar är kopplingen mellan attityder kring jämställdhet, maskulinitet och femininet och våldsutövande. Enligt en studie gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (2013) är risken för att ha utövat en våldsam eller kränkande handling 3,2 gånger större för killar som instämmer i stereotypa påståenden kring jämställdhet, maskulinitet och femininitet jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden.

Internaliserad homofobi, homofobisk diskriminering och stigmatisering ökar risken för att uppleva eller utöva någon typ av våld i en samkönad relation.

Vi vill att vår utbildning ger unga mer kunskap och att de fått utrymme att tänka och reflektera. Det blir också ett förebyggande arbete mot sexuellt våld. Vi hoppas de unga ska finna utbildningen givande och intressant. Det är svårt att mäta de långsiktiga effekterna. Men vi vet att vi nu skapar bättre förutsättningar för att unga ska kunna ha ömsesidiga relationer, avslutar Johanna.

länk till RFSUs material vill du? : www.rfsu.se/villdu

mål 5

Kunskapsunderlag

Jämställdhetsstrategi för Skåne 2017-2020

Ett jämställt Skåne – Jämställdhetsstrategi för Skåne 2017-2020

Ett jämställt Skåne är hela Skånes jämställdhetsstrategi. Genom att teckna en avsiktsförklaring kan er organisation bli en del av Ett jämställt Skåne. Att ansluta sig till strategin innebär bland annat att ni får tillgång till nätverk, kompetenshöjande insatser och stöd i jämställdhetsarbetet. Ni får också en helhetsbild av vad som pågår i länet och en möjlighet att se hur just er organisation bidrar till ett jämställt Skåne. Dessutom får ni ett välkomstpaket med diplom och ett digitalt märke till er webbplats. Men framförallt, utöver all inspiration och goda exempel, blir er organisation föregångare i länet och viktiga ambassadörer.

Tillsammans bidrar vi till ett mer jämställt Skåne!

Kunskapsunderlag

Alla ska med

I guiden Alla ska med – en guide till inkluderande kommunikation, får du tips och inspiration till hur din kommunikation kan bli mer jämställd och inkluderande.

Alla ska med – en guide till inkluderande kommunikation (pdf, öppnas i nytt fönster)

Vad är inkluderande kommunikation?

Inkluderande kommunikation handlar om att använda jämställdhet och jämlikhet som utgångspunkt för hur vi ser och framställer människor. Alla människor har rätt att beskrivas och porträtteras utan att producera och förstärka fördomar och normer.

I samma takt som vårt språk och vårt bildspråk utvecklas, förändras även vår kunskap om hur vi genom kommunikation påverkar hur vi ser på människor. Något vi trodde var jättebra för några år sedan har vi nu insett inte är lika bra, utan kanske till och med är kränkande.

Guiden är en hjälp till att göra rätt

Ibland känns det som en djungel när man vill göra rätt. Kanske för att frågor om jämlikhet och jämställdhet väcker många och starka känslor. Kanske för att vi alla blir berörda, för att vi kan relatera och känna igen oss, oavsett vem vi identifierar oss som. Kanske för att vi är rädda för att falla in i gamla mönster och kränka andra människor.

Den här guiden är en karta i djungeln som ger dig möjlighet att utveckla dig själv, hantera förändring, ifrågasätta, problematisera och se världen med nya ögon.

Målet med guiden är att skapa förståelse och kunskap om inkluderande kommunikation för att:

  • framställa människor med respekt, värdighet och på lika villkor i text och bild,
  • spegla samhället och visa på de oändliga variationer som finns,
  • visa att alla har en naturlig plats i samhället och får ta plats i det offentliga,
  • genom goda exempel förmedla hur vi vill att verkligheten ska se ut och visa vad som är möjligt.