Inspirerande exempel, Kunskapsunderlag

Ny rapport från stiftelsen TEM: ”Jämställdhetsintegrering i ledningssystem”

Stiftelsen TEM har bedrivit ett projekt dom syftat till att underlätta verksamheters systematisering och implementering av jämställdhetsaspekter, ex arbetsförhållanden, rekrytering och lönefrågor, i sina Jämställdhet första sida.pngbefintliga ledningssystem.  Under projektet gjordes så väl litteraturgranskningar, platsbesök och workshops för att samla in relevant data. Därmed har en rad företag och organisationer engagerats och involverats under hela projekttiden. Projektarbetet har resulterat i en metodik som presenteras i rapporten ”Jämställdhetsintegrering i ledningssystem.”  I denna beskrivs hur organisationer kan gå till väga för att genomföra en lyckad implementering av jämställdhetsaspekter i deras befintliga ledningssystem. Metodiken baseras på tre steg:  – Inventering.  – Implementering, mätning och övervakning – Uppföljning och förbättring

 Under varje steg återfinns ett antal beskrivna arbetsmetoder som kan appliceras av verksamheterna.  Genom att arbeta enligt någon av dessa metoder för att utveckla redan befintliga ledningssystem kan jämställdhetsprestandan i verksamheten ökas på ett effektivt sätt.

 Ta del av rapporten här:

”Jämställdhetsintegrering i ledningsystem”Jämställdhetsintegrering

 

 

 

Inspirerande exempel

Jämställdhetsstatistik till Skånes kommuner

Nu skickas årets jämställdhetsstatiskt för Skåne ut till alla 33 kommuner. Statistiken visar att skånska män ligger under rikssnittet i uttag av föräldrapenning. Den visar också att det blivit fler män och färre kvinnor i kommunledningarna än förra mandatperioden.

Statistiken ligger till grund för förändringsarbetet såsom Skånes jämställdhetsstrategi, Ett jämställt Skåne. Statistiken är ett sätt att följa upp de regionala målen och utvecklingen på området. Statistiken kan bidra till ökad kunskap om förhållandena mellan kvinnor och män i Skåne och i kommunerna. Kunskap som förhoppningsvis leder till åtgärder för att skapa förutsättningar för ett mer jämställt Skåne.

Delregionala träffar

Kommunerna bjuds även in till delregionala träffar, där den ny könsuppdeladestatistiken presenteras. Presentationerna ordnas på fyra platser i länet, där vi visar hur förhållandena ser ut i kommunerna. Syftet med träffarna är att Politiker, tjänstepersoner och andra yrkesverksamma som har i uppdrag att arbete med jämställdhet i sin organisation ska få kunskap om hur maktförhållanden mellan män och kvinnor ser ut. Kunskap om nuläget är en förutsättning för ett framgångsrikt förändringsarbete.

Hur ser det ut med jämställdheten i din kommun?

5 november för Skurup, Sjöbo, Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Hörby, Höör och Eslöv

12 november för Hässleholm, Kristianstad, Bromölla, Osby, Östra Göinge, Örkelljunga och Perstorp

5 december för Helsingborg, Landskrona, Svalöv, Bjuv, Höganäs, Åstorp, Klippan, Ängelholm och Båstad.

17 december för Malmö, Burlöv, Staffanstorp, Lomma, Lund, Kävlinge, Svedala, Vellinge och Trelleborg.

Färre kvinnor i Skånes kommunledningar

Antalet kvinnor i kommunledningen har minskat sen förra mandatperioden. Av Skånes 33 kommunstyrelseordföranden är sju kvinnor och 26 män. Detta jämfört med 2014 då tolv ordföranden var kvinnor. Endast elva av Skånes kommunstyrelser har en könsfördelning inom ramen 40-60 procent. I samtliga kommuner utom Kävlinge är män i majoritet.

Högre föräldrapenningsuttag för män trots högre inkomstskillnader

Lomma är den kommun där män i högst utsträckning tar ut föräldrapenning. 33 procent av föräldrapenningsdagarna tas ut av männen i Lomma.

Perstorp är den kommun där män tar ut minst föräldrapenning där tas 22 procent ut av männen. Skåne som helhet ligger under rikssnittet. Snittet för männens uttag i Sverige är på 29 % och i Skåne är uttaget av män 27 procent. Trenden pekar dock långsamt uppåt, år 2014 tog männen 22 procent av föräldrapenningdagarna, 2016 25 procent.

Inkomstskillnader lägst i Malmö

Malmö är den skånska kommun där medianinkomsten skiljer sig minst för kvinnor och män, där tjänar män 30 000 kr mer än kvinnor per år. Högst inkomstskillnad finns i Lomma och en kommun som ligger i medelläget för Skåne är Perstorp där inkomsten skiljer sig med 93 000 kr per år till mäns fördel.

Den största faktorn till löneskillnaden är att kvinnor och män jobbar inom olika branscher, där kvinnodominerade branscher har lägre lön än mansdominerade, oavsett utbildningskrav. Samt att kvinnor jobbar mer deltid än män. Största anledningen till att kvinnorna arbetar deltid är att de kvinnodominerade branscherna endast erbjuder deltid i större utsträckning än de mansdominerade.

Ta del av hela statistiken i publikationen Jämställdhetsstatistik i Skåne 2019.PDF

Statistiken ger kunskap för att arbetet mot jämställdhetsmålen

Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Länsstyrelsen Skåne arbetar med de jämställdhetspolitiska målen utifrån regionala förutsättningar och sprider kunskap om dem i länet. Statistiken skickas i veckan ut till alla Skånes 33 kommuner för att användas i deras arbete.

Inspirerande exempel

Handbok i konsten att vara jämställd

IMG_0965Den 6 september har Malmö stad lanseringslunch för boken ”Det här handlar inte om dig – en handbok i konsten att vara jämställd.”

 Malmö stad är en av de kommuner som är anslutna till Ett Jämställt Skåne. Anders Eriksson och Katarina Fehir är tjänstepersoner i Malmö stad är de som håller ihop jämställdhetsarbetet i kommunen.

  – Syftet med handboken är att visa vad jämställdhetsintegrering och jämställdhet kan betyda i praktiken för Malmö stads olika verksamheter. Den visar också hur ett arbete med jämställdhet leder till bättre verksamheter, bättre bemötande och ökad trygghet för malmöbor säger Katarina Fehir, jämställdhetsstrateg.

Malmö kommunfullmäktige antog utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering 2011 och har arbetat med jämställdhetsintegrering sedan dess.  Handboken är en samling praktiska exempel och erfarenheter kring att jämställdhetsintegrera stadens verksamheter. Kommunens arbete med jämställdhet har lett till konkreta verksamhetsförbättringar och Malmö har både internationellt och nationellt fått dela med sig av sina erfarenheter, bland annat som en av Sveriges kommuner och landstings (SKL) modellkommuner. Malmö vann också det första nationella jämställdhetspriset våren 2016.

 Andreas Nordbrant, som är stadsdirektör i Malmö, skriver i förordet till handboken:

”Men det är med jämställdhetsintegrering som med mycket annat – vi måste hålla i och hålla ut. Ett arbete för mer jämställda och jämlika villkor tar inte slut och vi behöver alla delta i det fortsatta arbetet, därför har vi tagit fram skriften du håller i din hand”citatERiksson

           Det är flera saker som samverkar för att det ska bli ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Ett politiskt beslut, en ledning som står bakom och framförallt alla fantastiska medarbetare i Malmö. Det är de som gör jämställdhet i praktiken!  berättar Katarina Fehir, Jämställdhetsstrateg

 Boken innehåller checklistor, fakta om jämställdhet och lyfter också flera konkreta fall om hur verksamheterna har arbetet med att få sitt arbete mer jämställt

           Tillexempel så berättar boken om hur ett långsiktigt arbete i samband med Malmöfestivalen har lett till färre anmälningar om sexualbrott mot tjejer och kvinnor under festivalen! Dessutom har Malmö stads goda samarbete med polisen gjort att ¾ av anmälningarna resulterat i gripanden berättar Anders Eriksson, jämställdhetsstrateg.

 Boken riktar sig främst till Malmö stads medarbetare som inspiration inför det fortsatta arbetet, men även om man inte är anställd i Malmö stad kan man få mycket matnyttig information från handboken.

           Om Du vill ha ett exemplar av boken kan du komma till receptionen stadshuset i Malmö under september månad. Då kommer där att finnas en utställning och möjlighet att ta ett (eller flera) ex av boken. Har du tur finns det också planscher kvar att hämta. Om du inte bor i Malmö men vill ha ett ex så kan du kontanta någon av oss – avslutar Anders Eriksson.

 

Mailadresser:

Anders.p.eriksson@malmo.se

Katarina.Fehir@malmo.se

 

Inspirerande exempel, Kunskapsunderlag

Skolstart och jämställdhet

Under mitten av augusti är det skolstart i de skånska kommunerna. Skolan är viktig för att främja en jämställd utveckling.  Skolans styrdokument har särskilda skrivningar för att betona skolans skyldighet att verka för jämställdhet.

I Skåne finns det över 600 grundskolor och närmre 150 gymnasieskolor. I Skåne har bara 25% av programmen på gymnasiet en jämn könsfördelning. Flickor och pojkar studerar olika ämnen och Skåne följer också den nationella trenden där flickor presterar bättre i skolan men samtidigt mår sämre. Över en tidsperiod på 30 år har symtom på stress och psykisk ohälsa bland ungdomar i nedre tonåren ökat. Trenden har enligt Folkhälsomyndigheten varit tydligare i Sverige än i andra länder. stressskolas

Även om utbildningsnivån i samtliga av de skånska kommunerna är högre för kvinnorna än för männen skiljer medelinkomsten 69 000 kronor per år till männens fördel.  Att vi har en ojämställd utbildning, får konsekvenser för individen, den skånska arbetsmarknaden och kompetensförsörjningsbehovet.

Skolan är också viktig för att motverka sexualbrott. Sexualbrott är det vanligaste brottet unga tjejer utsätts för enligt Brottsförbygganderådets skolundersökning för årskurs nio, skolan och skolgården är också en av de platser där flest sexualbrott sker. brotsplats

Ett aktivt jämställdhetsarbete är en viktig insatserna för att förebygga sexuellt våld. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är risken för att ha utövat våld 4,4 gånger större för killar som instämmer i stereotypa påståenden om könsroller.

 Stöd för att arbeta med jämställdhet i skolan går att hitta via Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen, Jämställ.nu, sveriges kommuner och landsting (SKL) mm.

 

 

Nedan följer några länkar med information om och tips på hur man kan arbeta med jämställdhet i Skolan

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-apl

https://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-checklista-aktiva-atgarder-skolan.pdf

https://www.do.se/stodmaterial/forskolan-skolan-och-hogskolan/sexuella-trakasserier-i-skolan/

https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/motverkakonsskillnaderiskolresultat.28894.html

https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/sveriges-jamstalldhetspolitik/3-jamstalld-utbildning

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/satsning-pa-valdsforebyggande-arbete-i-skolan-for-att-forebygga-mans-vald-mot-kvinnor/

https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/skolundersokningen-om-brott.html

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/sex-och-samlevnad-for-grundskolans-senare-ar—webbkurs

 

Skollagen

§2 ”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

1.      främja jämställdhet mellan könen samt

2.      aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (Lag 1999:886)”

Skollagen om fattar alla som arbetar i skolan. Den gäller alltså inte bara den pedagogiska personalen utan också måltidspersonal, vaktmästare, administratörer, skolhälsovård, städpersonal m fl.

 

Läroplanen

Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet

Inspirerande exempel

Jämställdhetskonferens med fokus på forskning och praktik

Den 7 mars firade Ett jämställt Skåne två år med en stor konferens, Kraft och Kunskap. Mer än 200 personer var på plats på Panora i Malmö.

Anneli560

Landshövding Anneli Hulthén inledningstalade tillsammans med Kommunförbundet Skånes förbundsdirektör.

– Det blev en jättebra konferens och roligt att så många kom, det visar att det finns ett intresse för frågan och det är jätteviktigt för att vi ska få till en förändring. Även antalet organisationer som har anslutit sig till Ett jämställt Skåne har ökat, vi är nu uppe i 83 anslutna, säger Martina Skrak, jämställdhetsstrateg på Länsstyrelsen Skåne och ansvarig för konferensen.

Ett hållbart jämställdhetsarbete kräver både kunskap och praktik. Därför anordnade Ett jämställt Skåne konferensen Kraft och Kunskap som fokuserade både på aktuell forskning och hur olika myndigheter, företag och ideella organisationer arbetar med jämställdhet.

Jeff560.jpg

Jeff Hearn, professor och maskulinitetsforskare, var huvudtalaren på konferensen.

– För att uppnå jämställdhet behöver vi förändra män och maskulinitet. För att kunna göra det behöver vi ha ett dubbelt angreppssätt – både genom att synliggöra män samtidigt som man avslöjar vilka normer och föreställningar som finns kring män, och vad det egentligen innebär. Dessutom förändras män när de arbetar konkret för jämställdhet och inte bara funderar över det, säger Jeff Hearn.

Konferensen innehöll sex valbara seminarier som utgick från de jämställdhetspolitiska målen där både aktuell forskning och ett praktiskt exempel presenterades.

Sanna560

Sanna Lilie från Add Gender representerade ett praktiskt exempel och berättade om deras verksamhet som arbetar med jämställd och normkritisk verksamhetsutveckling.

Unionen560.jpg
Ett tiotal organisationer och myndigheter presenterade sina verksamheter i samband med konferensen, Unionen var en av dem.
Inspirerande exempel

Stress, jämställdhet och struktur – hur hänger det ihop?

Det är en av frågorna som diskuterades på årets sista nätverksträff som Ett jämställt Skåne arrangerar. Erik Hallsenius, arbetsmiljöexpert på OFR, var på plats och pratade om stress, struktur och jämställdhet.

Erik560
Erik Hallsenius, arbetsmiljöexpert på OFR (Offentliganställdas Förhandlingsråd).

Av de som är sjukskrivna i Skåne mer än tre månader är nästan 70 % kvinnor. Kvinnodominerande arbetsplatser har fler riskfaktorer för stressrelaterad sjukdom och kvinnor är överrepresenterade när det gäller stressrelaterad sjukfrånvaro. En sjukfrånvaro som är dyr både för individen och för samhället.

Erik Hallsenius, arbetsmiljöexpert på OFR (Offentliganställdas Förhandlingsråd), tar sin utgångspunkt i aktuell statistik och forskning och ger en ganska dyster lägesbild över hur situationen ser ut. Bland annat lyfter han fram att det finns tydliga skillnader i strukturen för kvinnodominerande och mansdominerande offentliga organisationer vilket påverkar risk- och friskfaktorer på en arbetsplats.

Trots den dystra bilden ser han att det finns förutsättningar för förändringar men att det krävs både ökade kunskaper och resurser för att det ska komma till stånd.

publik560
Cirka 40 personer var på plats för att lära sig mer om stress, struktur och jämställhet.

Inspirerande exempel

Inspireras av Malmö Universitets jämställdhetsarbete!

disputeradelärare

nyanställda proffessorer

I Strategin för ett jämställt Skåne finns prioriterade mål om att utbildningsinstitutionerna i högre grad ska jämställdhetsintegrera sin kärnverksamhet och könssegregeringen inom utbildningsväsendet ska minska. Alla statliga lärosäten har dessutom fått ett regeringsuppdrag kring jämställdhet och lyfter särskilt fram ojämställda karriärvägar i akademin.

Flera studier visar att kvinnor har svårare att avancera till de högsta positionerna inom högskola och universitet. Andelen kvinnor som forskar och undervisar har totalt sett ökat över tid men av professorer, som är det högsta steget i forskar- och lärarkarriären, är endast 26 % kvinnor. Dessutom tar karriärutvecklingen generellt sett längre tid för kvinnor än för män.

Malmö Universitet är anslutna till Ett jämställt Skåne. De arbetar bland annat för att få jämställda akademiska karriärvägar. Deras arbete innebär bland annat att de har:

  • Kompetenshöjande dialoger har genomförts för anställnings­nämnder och prefekter i hur man kan arbeta för att främja jämställdhet vid rekrytering och vid befordran. Arbetet har bland annat lett till att flera fakulteter har arbetat för att säkerställa att sakkunniga är både män och kvinnor och att de har kunskap om hur kön och makt görs i akademin.

 

  • Metod­stöd har tagits fram för att säkerställa att arbetsgrupper organiseras så att de blir jämställdhetsintegrerade i genomförandet av sina uppdrag. Detta arbete har bland annat lett till att flera fakulteter sett över sina rutiner för hur deltagare utses till oli­ka uppdrag samt hur arbete fördelas mellan kvinnor och män.

 

  • Processen planera, budgetera och följa upp verksamhet med tillhörande kompetensförsörjningsplan har jämställdhetsin­tegrerats. Ekonomer och HR-specialister har utbildats i hur deras konsultativa roller kan bidra till ökad jämställdhet i verksamheten. Prefekter har haft kunskapshöjande dialoger om hur de skapar likvärdiga förutsättningar att meritera i akademin.

 

  • Ett arbete har påbörjats för att ta fram nyckeltal för att hur fördelning ser ut mellan kvinnor och män utifrån uppdrag och resursfördelning.

Läs mer om Malmö Universitets arbete på:

https://www.mah.se/Om-Malmo-universitet/fakta-statistik/Arsredovisning/

 

 

 

Inspirerande exempel, Kunskapsunderlag

Våldsam Kärlek

RFSU Malmö ska under hösten och våren träffa 2000 gymnasieungdomar för att diskutera sex, relationer, maskulinitet och ömsesidighet. Johanna Selander är projektledare för projektet som fått namnet Våldsam kärlek.

Vi ska träffa elever i årskurs ett på gymnasieskolor i Lund. Vi kommer köra igång nu i höst och ha pass med klasserna två gånger och diskutera utifrån RFSU:s material ”Vill du?” om sex, ömsesidighet och kommunikation, berättar Johanna.

Projektet är en del av det förebyggande arbetet mot sexuellt våld. Folkhälsomyndighetens studie UngKAB15 visar att mer än fyra av tio unga mellan 16–29 år har varit med om sexuella handlingar mot sin vilja. En högre andel tjejer och personer som inte vill kategorisera sig utifrån kön har varit utsatta för övergrepp jämfört med killar. RFSU menar att i det våldsförebyggande arbetet är det viktigt att kritiskt granska normer kring maskulinitet. Siffror från Brå (2014) visar att av alla lagförda sexualbrott är 98 procent av gärningspersonerna män. Skåne är ett av de län där en större andel av befolkningen varit utsatta för våld än i riket i stort (Brå 2015).

Vi vill främja ömsesidigt, lyfta både positiva och negativa teman kopplade till sexualitet och förebygga sexuellt våld. Våra workshops utgår från konkreta situationer och hjälper unga att träna på att uttrycka vad de själva vill och inte samt förstå andras signaler. Det finns bland unga ett uttryckt behov av samtal om ömsesidighet, sex och relationer och vi skapar det här samtalen. Vi träffar eleverna vid två tillfällen och erfarna utbildade vuxna är med och stöttar samtalet. Vi har med både kunskapsdelar, reflektions- och diskussionsdelar utifrån ömsesidighet.

Internationell och nationell forskning kring våld i ungas nära relationer lyfter olika orsaker/riskfaktorer för våld på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå. En riskfaktor som både internationell forskning och studier gjorda i Sverige visar är kopplingen mellan attityder kring jämställdhet, maskulinitet och femininet och våldsutövande. Enligt en studie gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (2013) är risken för att ha utövat en våldsam eller kränkande handling 3,2 gånger större för killar som instämmer i stereotypa påståenden kring jämställdhet, maskulinitet och femininitet jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden.

Internaliserad homofobi, homofobisk diskriminering och stigmatisering ökar risken för att uppleva eller utöva någon typ av våld i en samkönad relation.

Vi vill att vår utbildning ger unga mer kunskap och att de fått utrymme att tänka och reflektera. Det blir också ett förebyggande arbete mot sexuellt våld. Vi hoppas de unga ska finna utbildningen givande och intressant. Det är svårt att mäta de långsiktiga effekterna. Men vi vet att vi nu skapar bättre förutsättningar för att unga ska kunna ha ömsesidiga relationer, avslutar Johanna.

länk till RFSUs material vill du? : www.rfsu.se/villdu

mål 5