Prioriterade mål för Skåne
- Bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och färre sjukskrivningar.
- Minska den psykiska ohälsan bland flickor, pojkar, kvinnor, män och ickebinära.
- En mer jämställd hälso- och sjukvård.
- Ett stärkt arbete för att förbättra den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheterna.
Problembeskrivning
En god hälsa utgör grunden för våra liv och är en viktig förutsättning för ett aktivt deltagande i samhället. Hälsan påverkas av en rad olika faktorer, exempelvis socioekonomi, arbetsförhållanden, sociala relationer,
levnadsvanor, ålder och kön. Dessa faktorer brukar kallas hälsans bestämningsfaktorer. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. I Sverige och Skåne är hälsan över lag god, men det finns stora skillnader mellan olika grupper.
Uppväxten är avgörande för hälsan och den sociala förmågan under hela livet. Många samhällsproblem, såsom kriminalitet, psykisk ohälsa och missbruk, har en stark koppling till villkoren under uppväxten. Det finns stora skillnader i barns uppväxt villkor i Skåne och det finns stora skillnader mellan pojkar och flickor
i de skånska kommunerna. Villkoren under barndomen är särskilt viktiga och har inte bara betydelse för hälsan och utvecklingen här och nu, utan har också stark koppling till möjligheter för arbete, inkomst och hälsa som vuxen. Att förebygga risker för ohälsa och att arbeta främjande för att barn och unga ska ha trygga och goda uppväxtvillkor är viktigt både för barn och unga i sig men också för samhället i stort.
Det är också mer kostnadseffektivt att arbeta förebyggande än att behöva hantera kostnaderna
för framtida ohälsa och kriminalitet.
I Skåne har kvinnor sämre hälsa än män. I samtliga kommuner är ohälsotalet högre bland kvinnor än bland män. Det är även vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk- och aktivitetsersättning.Kvinnor i Sverige har dock generellt sett mer hälsosamma levnadsvanor än män. Till exempel använder kvinnor alkohol och andra droger i mindre utsträckning än män. Det finns fler aspekter än kön som påverkar
hälsan kraftigt. Framför allt har socioekonomi, utbildningsbakgrund, könsidentitet och könsuttryck, samt om en person är utrikes- eller inrikes född betydelse för en persons hälsa. På gruppnivå har exempelvis personer med kort utbildning kortare medellivslängd och högre dödlighet än personer med lång utbildning. Personer med funktionsnedsättningar och hbtqpersoner har också sämre hälsa än den övriga
befolkningen. Exempelvis visar studier att tankar på och försök till självmord är väldigt vanligt förekommande bland transpersoner.
Delmålet om jämställd hälsa har tydliga kopplingar till övriga jämställdhetspolitiska mål. Exempelvis har kvinnors högre sjukskrivningstal betydelse för den ekonomiska jämställdheten, våldsutsatthet har samband med både psykisk och fysisk ohälsa och det finns en koppling mellan ohälsa och den ojämna fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Omvänt har också en ojämställd tillgång till
vård och omsorg samt ojämlik hälsa beroende på kön påverkan på människors möjligheter till makt och inflytande, arbete, utbildning och försörjning.
Bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och färre sjukskrivningar på arbetsplatser
Arbetslivet har stor påverkan på människors hälsa. Arbetsmiljöförhållandena för män och kvinnor ser olika ut och föreställningar om manligt och kvinnligt får konsekvenser för hur personer bemöts. Föreställningar kring kvinnligt och manligt påverkar också möjligheter och villkor i samband med sjukskrivning. Det finns tydliga skillnader mellan kön när det gäller arbetsrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro. Till exempel är kvinnor överrepresenterade när det gäller stressrelaterade skador liksom förslitningsskador eftersom de har de mest repetitiva arbetsuppgifterna.
Fler män än kvinnor förolyckas på arbetsplatsen och det är vanligare att män drabbas av arbetsplatsolyckor. Kvinnor drabbas i högre utsträckning av arbetsrelaterade sjukdomar och är sjukskrivna i högre grad än män. Det är vanligare att kvinnor blir utsatta för våld eller hot om våld i arbetet. Kvinnors högre sjukskrivning och våldsutsatthet i arbetet förklaras av att de oftare jobbar i branscher och yrken med hög psykisk och känslomässig belastning och med liten möjlighet till kontroll över det egna arbetet. Att kvinnor utför mer obetalt hem- och omsorgsarbete kan också vara en bidragande orsak till kvinnors högre sjukskrivningstal. Det finns också skillnader i sjukskrivningsprocessen för män och kvinnor. Till exempel får kvinnor vänta längre på olika insatser i samband med sjukskrivning och kvinnor och män får i viss mån olika beslut för liknande problem.
Utifrån detta är det viktigt att utveckla det arbete som sker i länet för att säkerställa att sjukskrivningar ska vara rätt anpassade, säkra och jämställda och för att skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för kvinnor, män, flickor, pojkar och icke-binära.
Minska den psykiska ohälsan bland flickor, pojkar, kvinnor, män och icke-binära
Psykiatriska diagnoser är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och ökar hos både kvinnor och män. Kvinnor anger i högre utsträckning än män att de lider av ängslan, oro och ångest och särskilt unga kvinnor är särskilt drabbade av psykisk ohälsa. I Skåne har andelen elever som uppger att de har psykiska
besvär ökat, både bland pojkar och flickor. Psykiska besvär rapporteras dock betydligt oftare av flickor än pojkar.
Den självskattade hälsan hos elever i Skåne hade försämrats 2021 jämfört med 2016. 80 procent av pojkarna och 60 procent av flickorna anger bra självskattad hälsa. Bland ungdomar som uppger att deras biologiska kön inte överensstämmer med det kön de identifierar sig med uppger endast ca 40 procent att de har en god självskattad hälsa.
Det är vanligare att flickor söker stöd för att de mår psykiskt dåligt än att pojkar gör det. Samtidigt som den psykiska ohälsan ökade mellan åren 2016 och 2021, så minskade andelen som sökte stöd för de som mått psykiskt dåligt i minst två veckor. Denna minskning sågs i större utsträckning för pojkar än för flickor. Till exempel mer än halverades andelen pojkar som mått dåligt i minst två veckor som sökte stöd hos elevhälsan mellan åren 2016 och 2021. Även yngre vuxna är en utsatt grupp när det kommer till psykisk ohälsa, både nationellt och i Skåne. År 2022 rapporterade kvinnor god mental hälsa i lägre utsträckning jämfört än män, och störst är könsskillnaden i åldersgruppen 16–29 år.
Förhållandena under uppväxten har stor påverkan för hälsan under hela livet, och att arbeta för att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna är därför angeläget för folkhälsan i Skåne. För att minska den psykiska ohälsan är det viktigt att utveckla det förebyggande arbetet, till exempel genom att
förebygga kränkningar och trakasserier på såväl skolor som på arbetsplatser, eftersom detta många gånger leder till psykisk ohälsa.
En mer jämställd hälso- och sjukvård i Skåne
Föreställningar om kön och genus påverkar vård, behandling och diagnostisering, som i sin tur påverkar möjligheten till jämlik och jämställd hälso- och sjukvård och tandvård. En rad studier visar att det förekommer medicinskt omotiverade skillnader orsakade av medvetna eller omedvetna föreställningar om kön, så kallad genusbias. Ett exempel på det är inom området hjärt- och kärlsjukdomar där kvinnors
symptom eller berättelser har misstolkats eller ignorerats. Ett annat exempel är att män befaras underdiagnosticeras när det gäller depressioner.
Förekomsten av vissa sjukdomar skiljer sig åt beroende på kön och samma sjukdom kan ge olika symptom för kvinnor respektive män. Vidare kan kvinnor och män reagera olika på läkemedel. Utifrån detta behövs det ibland könsspecifika bedömningar och rekommendationer medan det i andra fall kan bidra till ojämställd vård inom hälso- och sjukvården. Det behövs ny kunskap och nya perspektiv för att identifiera medicinskt omotiverade skillnader. Att vidareutveckla kunskapen kring dessa frågor är viktigt för att uppnå målet om en mer jämställd hälso- och sjukvård i länet och för att kunna ge en god vård
på lika villkor.
Föreställningar och normer om kön och maskulinitet påverkar också hur kvinnor, män, flickor, pojkar och icke-binära söker vård. Bland annat söker män vård i mindre utsträckning och i ett senare skede än kvinnor. Flera av de dödsorsaker som är vanligare bland män än bland kvinnor kan relateras till risktagande, framför allt inom trafiken, våldsanvändning och hög alkoholkonsumtion. Utifrån detta är det
angeläget att satsa på åtgärder för att förmå män att söka hjälp och vård tidigare för att förbättra folkhälsan och bidra till en mer jämställd och jämlik hälsa. Att utveckla pågående arbete i länet för att säkerställa att de som möts av hälso- och sjukvården får samma frågor och bemötande oavsett kön eller könsuttryck är viktigt. Det är en viktig förutsättning för att säkerställa likvärdig service och vård till Skånes befolkning.
Ett stärkt arbete för att förbättra den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheterna
Den sexuella och reproduktiva hälsan har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande och dessa frågor är en viktig del av jämställdhetsarbetet. Normer kring maskulinitet och sexualitet påverkar hur män och kvinnor söker vård gällande sexuell hälsa i livets olika skeden. Till exempel visar statistik från
ungdomsmottagningarna att färre killar än tjejer testar sig för sexuellt överförbara sjukdomar. Insatser gällande sexuell hälsa riktar sig också oftare till tjejer och kvinnor. Att förändra normer kring maskulinitet skulle kunna bidra till att fler män och pojkar söker vård och råd i förhållande till sexuell hälsa. Vid sidan om detta är det angeläget att vården i än större utsträckning arbetar för att underlätta för män och pojkar att söka sig till exempel ungdomsmottagningar och andra mottagningar.
För att utveckla den sexuella och reproduktiva hälsan för kvinnor i Skåne är det viktigt att till exempel utveckla förlossningsvården och annan hälso- och sjukvård som har särskild betydelse för kvinnors sexuella hälsa. Det är också angeläget att förbättra och tillgängliggöra hälso- och sjukvård för hbtq-personers sexuella hälsa.
Skolan och andra verksamheter som möter barn och unga spelar en viktig roll för att förändra normer kring bland annat kön, könsuttryck och sexualitet. Dessa verksamheter kan på så sätt bidra till att öka den sexuella och reproduktiva hälsan bland barn och unga och bidra till det våldsförebyggande arbetet och jämställdhet. Att öka kvaliteten på undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer och att främja arbetet som sker inom området i Skåne är därför angeläget. Vidare är det viktigt att säkerställa att denna undervisning görs tillgänglig för alla barn och unga, även för barn och unga med till exempel funktionsnedsättning.